lördag 25 september 2010

Samvete

Jag kommer att fortsätta blogga här. Det är lättare att uttrycka mig på svenska. Lättare att forma ord, som även jag själv förstår. Lättare helt enkelt. Har kvar min engelska. Fan, egentligen vet jag inte hur jag vill ha det. Vet aldrig, för fan. Aldrig.

onsdag 15 september 2010

Falling

Älskar min nya bakgrundsbild. Var bara tvungen att berätta det.

I’m so sick

Sitter i mitt rum och känner mig fet. Kan precis förklara exakt vad jag tycker är äckligt med min kropp, men tänker inte göra det. Det kan jag hålla mig för mig själv. Vet bara att jag åt för många pepparkakor, drack för mycket cola, åt för mycket mat idag, för mycket frukost. Allting är för mycket. För många människor, för mycket mat, för mycket tankar, för mycket allt. Precis allt. Ingenting är lagom. Ingenting är lagom, det är antingen allt eller inget. Kärlek eller hat. Skitsnack alltihop.

Hon börjar göra sig påmind igen. Börjar ta över i huvudet på mig, kontrolla mina känslor, tankar och allt jag gör. Hon sitter och säger att jag lika bra kan ge upp, att det inte är lönt att kämpa för det kommer aldrig bli en förändring. Hon säger att jag är ful, värdelös, äcklig, fet, oälskad. Hon påstår att ingen kan älska mig. Att jag inte borde finnas. Hon pratar med mig som en mobbare skriker på en oskyldig människa. Jag är mobbad. Av mig själv. Av min andra röst. Av personen inom mig.
Varje dag är hon där inne i mitt huvud. Påminner. Sårar. Skadar. River sönder. Bryter ner. Hon är destruktiv, hon vill skada mig och hon vill mig inget gott. En demon. En demon som jag inte vet hur jag ska slåss mot, så istället ger jag efter och låter henne bestämma allt åt mig. Då säger folk att jag inte kämpar, att jag måste försöka, ge det en chans. Men har ni en röst i huvudet som gång på gång skriker åt er att lägga dig ner och dö? Att du inte är värd nåt? Nej. Inte vad jag vet. Och ni hade gärna fått ta över henne, för jag hatar henne. Mer än allt. Fast ibland… ibland tycker jag om henne. Att hon sitter där inne och tar hand om mina tankar. Vaggar mig när jag har ångest. Säger att det är såhär livet ska se ut för mig. Att jag inte kommer bli bra, men att hon finns där och vaggar mig.

Nej, jag är inte schitzofren. Jag har ingen diagnos på det, och det har inte talats om det heller. Så jag är inte det, jag vill inte vara det och jag kommer nog aldrig bli det heller. Ändå har jag hört röster i mitt huvud. Som viskat “dö…” om och om igen. Ensamma nätter, ångestfyllda dagar under täcket har jag hört dom. Men jag vet att folk kan höra saker ibland. Jag är inte rädd.

Nu ska jag lägga huvudet under täcket och på kudden. Blunda. Försvinna bort ett tag, några timmar. Sen måste jag vakna och försöka ta mig iväg till skolan. Efter skolan är det BUP, sen ska jag och pappa göra i ordning kaninernas rum.

söndag 12 september 2010

Diary of me

Ja… då var det ett tag sen jag bloggade. Kanske skulle ta och komma igång med det. Visserligen har jag inget att blogga om mer än tråkiga tankar och sånt, men det kanske är bättre än inget?

Wellwell. Just nu sitter jag och spelar MW2 (som vanligt), lyssnar på musik och typ… har ångest. Söndagsångest. Den gamla vanliga visan, vettu. Den som nästan alla har. Bla bla bla…. lalalala. Jag har tråkigt.

Bloggar mer sen, kan inte nu.

fredag 3 september 2010

Asylum

Ännu en hel skoldag. Komplett. 100% så att säga. ^^

Vet inte riktigt varför jag bestämde mig för att skriva nu, jag orkar egentligen inte. Ska spela lite MW2 och sen kanske sova lite. Baibai.

torsdag 2 september 2010

Never enough

Och en sak till… jag ska ändra bloggens utseende. Igen.

Dynamite

En bra dag – äntligen! Idag gick allt (okej, inte riktigt ALLT, men nästan) som det skulle. Jag var i skolan hela dagen, från klockan 08.30 till klockan 14.00. Det är första gången på minst 2 år som jag har lyckats med det! *klappa mig på huvudet* :]

En liten lista (just för att jag inte orkar skriva så mycket just nu) på vad som gick bra idag:
1. Jag var i skolan hela dagen!
2. Jag åkte buss hem själv!
3. Jag handlade själv på Hemköp!
4. Jag har pratat i 30 minuter med en helt okänd kvinna från Statistiska Centralbyrån o_o Hon ställde massa frågor, och vanligtvis brukar familjen Wilén ignorera detta men idag var samtalet till mig så brorsan gav mig luren och jag babblade på med henne. :P

:) Ibland går saker som man vill! Och jag var fan förtjänt av en bra dag idag, punkt slut. :D

onsdag 1 september 2010

Keep running up that hill

Spelar lite Modern Warfare 2 på mitt alldeles egna PS3 just nu. Köpte det för några dagar sedan. Massa gigabytes utrymme för sparningar och allt möjligt skit man kan proppa sin PS3 full med :D

Intervention
Såhär ser mitt älskade vapen ut - “Intervention” kallas det, och är ett snipervapen (för er som inte fattade det). Det är typ det vackraste i hela världen. *titta på bilden* Yummy….*dregel* O_O