Jag vet inte

Jag önskar jag hade orden att beskriva mina känslor. Antar att dom är så djupt rotade och komplicerade att det helt enkelt inte går. För precis så känns det.

Sitter i min soffa, ensam som vanligt, och allting runtomkring mig sover; människorna, djuren, träden, buskarna, blommorna. Till och med gatlyktorna ser ut att slumra till då och då. Endast jag är vaken. Klarvaken. Kroppen är på helspänn och ångesten surrar i mitt huvud. Kan nästan höra hur det surrar i min skalle, nästan känna.

Inombords rusar känslorna omkring som om någon hade gett dom energidryck i mängder. Går inte att få stopp på det även om jag hade velat. För just nu vill jag inte. Just nu får dom rusa runt inom mig utan att jag ens bryr mig. Orkar inte bry mig i natt. Kanske orkar jag bry mig imorgon.

Lägger mig ner bekvämt. Blir nästan riktigt sömnig men bara nästan. Kaoset inom mig håller alla system vakna och alerta. Önskar att jag kunde beskriva det bättre men jag är fåordig just nu. ‘Just nu’ kanske är ett dumt ordval eftersom jag i princip alltid är fåordig. Det är världens utmaning att sätta ord på känslor. Puckot som kom på idén måste aldrig ens ha upplevt känslor.

Försöker fokusera. Går inte. Ångesten gör min syn suddig och mina händer darriga. Som om någonting har gått sönder och behöver lagas men verktygen fattas. Eller så har dom jävlarna helt enkelt gått sönder på grund av att dom använts så mycket. Jag vet inte. Jag vet inte och jag bryr mig inte. Vet inte ens varför jag skriver. Känns så korkat allting. Vem är det jag skriver till och vad gör det här för någon nytta? Jag vet inte. Jag vet fan inte och jag bryr mig inte heller.

Jag är bara less på allting. På alla tankar, känslor, funderingar, grubblerier. På all ångest och deppighet. På allt jävla mörker som konstant verkar omringa mig och hindrar mig från att se klart. Som ett tjockt moln. Ett tjockt, svart rökmoln som inte verkar försvinna. Tror inte det finns något bra medel att ta till för att lösa upp det heller. Kanske är det såpass tjockt och kompakt att det är ogenomträngligt? Jag vet inte.

Jag vet fan inte.

Eufori!

Visste det! Loreen vann! Inget snack om saken. Har suttit här i soffan och känt mig sådär superstolt när hon framförde Euphoria. Log med hela ansiktet.

GRATTIS LOREEN!!! EUFORI FÖR HELA SLANTEN. :)

Steker

Tydligen verkar mitt SIM-kort ha lagt av så nu kan jag inte simma. Ingen idé att försöka simma mot mig heller, verkar inte funka... Vill någon mig nåt så skicka röksignaler.

Skämt åsido... Jag kan varken skicka sms, ringa eller motta något av det. Ingen aning vad som är fel, ledsen för det. :/

Ligger just nu i min hängmatta och steker. Skulle gissa att det är runt 25 grader här. Underbart. Helt blå himmel också, ser inte klokt ut. Men skönt är det!

Dålig humor

Imorgon hade jag tänkt (åtminstone försöka) vara lite kreativ. Tänkte gå runt och fotografera lite nämligen. Förhoppningsvis står jag vid mitt ord och faktiskt genomför det och förhoppningsvis får jag tagit många bra bilder.

Saknar att fotografera nämligen… saknar att lyckas ta en sån där riktigt grym bild och sen visa upp den stolt för alla jag kan, medvetande om att jag kan vara irriterande. Håll tummarna…

Just you and me

I am trying to find a reason to live
I have to find out what is wrong
What else is there to give
When you don't even belong
It's all a mystery to me
There's so much more to see
Before I have to leave it all
Underneath, I feel so small

You wish you could just fly away
Spread your broken wings and take off
You'd like to leave this world, so gray
You feel like you have had enough
And you don't want to live this way

There is nothing I can do for you
There is nothing you can do for me
So let's just keep on living like we do
Because there's so much more to see

Let us travel towards the light
Mend our wings, let us be free
We will fly into the night
We can be whatever we want to be
Just you and me

Copyright © 2012 Kyo (Elise Wilén)

Ny design för femtioelfte gången!

Har pysslat med designen nu i nån timme. Känner att det ser rätt bra ut nu så jag lägger av innan jag spårar ur och blir förbannad. Hoppas att nån annan också tycker det är fint.
För att få det att se så bra ut som möjlig: använd Firefox istället för Internet Explorer. Det kan du ladda ner helt gratis och virusfritt här. Jag använder Firefox och har gjort det totalt problemfritt i flera år nu och rekommenderar det varmt till alla. :P

Varför är det så att jag funkar bäst om nätterna men samtidigt är det då alla tankar smyger fram ur sina mörka vrår? Det är både bra och dåligt. Blir mer kreativ samtidigt som ångesten stiger. Fast just nu känns det rätt lugnt. Är glad att jag har fått lite ordning på bloggen.

Saknar en vän

Nip, jag hoppas att du mår bra. Tänker mycket på dig.