Brain is out of order. Please try again later.

det är för mycket nu bara. mycket mycket mycket i huvudet och det är inte ens verkligt hälften av det. orkar inte beskriva, kan inte för det går för fort i skallen, men låten nedan beskriver det bra

I feel like saying something but there's nothing I can say.

Requiescat in Pace

Morfar.

Älskade, älskade morfar.

Jag har inte förstått det ännu. Det har inte sjunkit in och allting känns konstigt.

Du är hos mormor nu. Älskade, älskade mormor. I fjorton år levde du utan henne vid din sida. Fjorton år av saknad. Nu hoppas jag att ni äntligen är tillsammans igen - precis som förr - och tittar ner på oss som är kvar. Bevakar oss med kärleksfulla ögon.

Du somnade lugnt och stillsamt in. Ingen smärta. Ingen rädsla. Trots det saknar vi dig och tomheten du lämnade efter dig idag går inte att beskriva.

Jag älskar dig, Morfar.
Och jag saknar dig redan.

Hälsa till mormor från mig. Säg att jag har kvar nallen hon gav mig. Stor-Nalle. Nallen jag hade på hennes begravning och nallen jag kommer att ha även på din.

Vila i frid.

31 oktober 1924

-

4 april 2014

<3