Don't give a fuck if I cut my arm bleeding
Åhfan. Då var det torsdag igen då. Fantastiskt. Och Rocky ska kastreras nästa vecka. Byebye pungkulor! Bara han inte snedtänder på uppvaket som Lloyd gjorde... fifan. Såg ut som en helt annat katt, stackarn'.
Idag har jag inte gjort ett skit förutom att gå ut med hundarna. Planerade in ett Smallville-maraton innan men har visst struntat i den planen. Eller så har jag skjutit upp den till senare ikväll. Vi får la se. Känner mig smått okoncentrerad just nu så det får bli ett kort inlägg. Mycket som distraherar mig - musiken, regnet, glassbilen som nyss körde förbi, Rocky och chatter av diverse slag. Rättstavningspluginet i Firefox jävlas med mig. Rocky är felstavat, Lloyd är felstavat. Pungkulor är felstavat. Ska kanske sluta skriva nu innan nåt otäckt händer.. ;D
torsdag 31 mars 2011
onsdag 30 mars 2011
Vuxenpsyk för tredje gången
Idag har jag varit på vuxenpsyk och träffat Isa. Min favoritpsykolog. Fast... hon är ingen psykolog, hon är egentligen sjuksköterska, men det är henne jag pratade med idag. På vägen dit (och innan jag körde, men det är en annan historia) mådde jag mindre bra. Deppig, ledsen och allmänt nere. Såg i svart, i princip, och jag ville bara stanna hemma. Körde iväg i alla fall, såklart, och väl framme presenterade jag mig i luckan och betalade mina 200 kronor (nästa gång får jag frikort - yay!). Var rätt tidigt, kvart i tre nämligen. Hade tid klockan tre så jag satte mig ner och väntade. Lyssnade på musik och försökte undvika folks blickar, i princip. Måste sett smått skumt ut där jag satt och såg allmänt hatisk ut... O_o
Klockan tre blev en efter en hämtad av respektive psykolog, och tillslut var det bara jag och en till kvar i väntrummet. Äntligen kom Isa och vi gick in och satte oss. Jag tror inte att hon frågade hur jag mådde, utan att hon såg på mig att jag mådde skit helt enkelt. Istället för att fortsätta med utredningen, pratade vi istället om hur jag mådde. Kändes bättre efter 1 timmes prat. Då påpekade jag att vi skulle ju egentligen fortsätta med formulären idag, och hon tog förvånande nog fram pappret med frågorna. Jag trodde att hon skulle slänga ut mig, som jag alltid hade blivit på BUP men icke. Vi gjorde klart det sista och nu ska jag dit igen om 2 veckor. Känns tufft. En vecka är jobbig att ta sig igenom och nu måste jag ta mig igenom TVÅ. Inte sådär himla härlig känsla befinner sig i magen just nu, men jag fixar det nog.
Medicinen är höjd till 112,5 mg nu (en stor kapsel och en liten). Varit så i snart en vecka, men glömt att skriva om det. Isa sa att jag måste ha mycket högre dos än så, så antagligen har Barbara en plan för mig att jag ska ha 300 till sist. Vilket jag inte vill då jag känner att jag inte mår bättre av den. Kanske om jag får 300 mg, men jag vill inte behöva ha så hög dos. Bättre i så fall att byta till en annan med mindre dos... eller jag vet ju inte... Vi får se.
Klockan tre blev en efter en hämtad av respektive psykolog, och tillslut var det bara jag och en till kvar i väntrummet. Äntligen kom Isa och vi gick in och satte oss. Jag tror inte att hon frågade hur jag mådde, utan att hon såg på mig att jag mådde skit helt enkelt. Istället för att fortsätta med utredningen, pratade vi istället om hur jag mådde. Kändes bättre efter 1 timmes prat. Då påpekade jag att vi skulle ju egentligen fortsätta med formulären idag, och hon tog förvånande nog fram pappret med frågorna. Jag trodde att hon skulle slänga ut mig, som jag alltid hade blivit på BUP men icke. Vi gjorde klart det sista och nu ska jag dit igen om 2 veckor. Känns tufft. En vecka är jobbig att ta sig igenom och nu måste jag ta mig igenom TVÅ. Inte sådär himla härlig känsla befinner sig i magen just nu, men jag fixar det nog.
Medicinen är höjd till 112,5 mg nu (en stor kapsel och en liten). Varit så i snart en vecka, men glömt att skriva om det. Isa sa att jag måste ha mycket högre dos än så, så antagligen har Barbara en plan för mig att jag ska ha 300 till sist. Vilket jag inte vill då jag känner att jag inte mår bättre av den. Kanske om jag får 300 mg, men jag vill inte behöva ha så hög dos. Bättre i så fall att byta till en annan med mindre dos... eller jag vet ju inte... Vi får se.
tisdag 29 mars 2011
Mitt liv?
Jag satt nyss och funderade lite, som jag brukar göra, och kom fram till frågan - Varför mår jag som jag gör? Varför har det gått snett för mig, varför är jag inte som de flesta andra artonåringar? Det är ju inte så att jag har blivit våldtagen, varit med om en hemsk olycka, förlorat båda föräldrarna, blivit hemlös osv. Jag är jävligt glad att jag inte har varit med om någonting av det, men du förstår vad jag menar. Inga större tragedier har hänt mig, kanske några få bara. Tänkte göra en lista med jobbiga saker som hänt mig, för att få lite perspektiv på saker och ting. Nu säger jag inte att det är dessa sakerna som gjort att jag blivit såhär, men tänkte att det kanske kunde vara lite intressant... here we go:
Mormors bortgång i cancer
Jag förlorade min älskade mormor innan jag började ettan... Minns inte så mycket från just den tiden, men jag minns en gång när jag var och hälsade på henne på sjukhuset. Vi gick ner till Pressbyrån och köpte glass till mig. Flera månader och år efter hennes bortgång hade jag oerhört stora svårigheter med att gå in på Pressbyrån just för att det var där jag var med henne sista gången jag såg henne i livet. Hon låg inlagd på sjukhus i en vecka, sen bara försvann hon. Cancern tog hennes liv, det gick fort och jag mår fortfarande dåligt efter det. Hon betydde allt för mig. Hon och morfar passade mig och min bror när våra föräldrar jobbade, ibland även bara för skojs skull. Jag saknar dig, mormor.
Övernattningsproblem och andra svårigheter
Jag tror att det kan ha varit på grund av mormors bortgång som jag i flera år fick problem att umgås med andra vänner på skoldiskon utan att bryta ihop i gråt. Jag kunde inte sova över, gå på kalas eller ens sova i min egen säng. Kunde inte gå på skoldiskon därför att jag tyckte synd om mormor; kunde inte hon ha roligt så skulle inte jag få ha kul. Jag sov i min pappas säng för jag kände mig trygg bredvid mamma, blev ledsen och orolig om jag sov i min egen. Många övernattningar med skolan eller andra kamrater, särskilt fotbollscuper, var ett rent helvete. Jag var alltid den som blev hämtad gråtandes, och alltid den som gick innan alla andra.
Klassen förändrades
Jag umgicks mest med killar när jag gick i lågstadiet, och detta fungerade givetvis hur bra som helst fram tills ungefär femte klass. Tjejerna blev tjejiga, killarna började tuffa upp sig framför tjejerna och jag hamnade i mitten någonstans. Bortglömd, förvirrad och rädd. Jag visste inte vem jag tillhörde, jag ville inte sminka mig eller prata om killar. Jag vill inte vara en kille och jag ville inte vara en tjej. Jag ville få vara den jag alltid hade varit, och få bli accepterad som det som jag alltid hade blivit. Men nu helt plötsligt var jag tvungen att välja sida. Jag kunde inte, och det resulterade i att jag hamnade utanför. Jag var aldrig mobbad på något sätt, men jag kände mig utanför. Jag hade några få kompisar, men på något sätt så kände jag mig ändå utanför. Det kändes som att jag var konstig, jag kunde ju inte identifiera mig med någon av gängen. Jag var inte populär, tjejig, killig, tuff, nörd eller något annat. Jag var mig själv, och visste inte vad jag skulle ta mig till. Det var ungefär här jag började fundera på självmord.
Djur går bort
Jag har alltid haft djur omkring mig. Hamstrar, möss, katter, hundar, kaniner, fiskar, krabbor och ökenråttor. Givetvis har döden alltid funnits närvarande, och hittills har jag förlorat fyra hamstrar, fyra möss, två krabbor och två katter. Det har alltså blivit 12 gånger totalt jag har brutit ihop i sorg. Det har inte spelat någon större roll om det varit en mus vid namn Yoda, eller en katt vid namn Pontus. Självklart saknar jag Pontus mer, då han var en del av mitt liv i 12 år och Yoda endast 1,5. Men sorgen har ändå alltid gjort lika djävulskt ont, och än idag sörjer jag många av mina djur.
Kärleken
Jag fann mitt livs största kärlek på en hemsida för homo-, trans- och bisexuella. Allting var som en dröm i början och jag älskade henne högt. Vi förlovade oss tidig vår 2008 och allting verkade bara för bra för att vara sant. Antagligen så var det så, för i slutet på 2008 fick jag en käftsmäll då den här tjejen började på gymnasiet och blev skitskum. Jag blev trakasserad av hennes vänner via mobilen, hon skrev ut mig på hennes blogg och jag fick skit för allt. Trots allt stannade jag kvar, då jag var rädd att hennes hotelser var på riktigt - att hon faktiskt skulle ta sitt liv om jag lämnade henne. Jag fick inte sova hemma, då skulle hon bli krossad av ensamhet, och det slutade med att jag sov hemma ungefär 2 nätter varje vecka. Det tog slut i november 2008, och äntligen kunde jag få komma hem... En otroligt jobbig tid för mig. Jag var livrädd att träffa på henne på stan. Jag har fortfarande svårt att lita på folk och jag har även svårt att knyta an till folk och bli nära vän.
2009
2009 blev ett av de jobbigaste åren för mig. Jag slets emellan två världar i princip, och jag tvingades att ljuga för båda två. Mest för den ena. Än idag betalar jag priset för det jag gjorde, och jag ångrar mina beslut. Jag sårade folk, jag ljög, jag förlorade en vän och jag var helt enkelt en jävla idiot. Kunde jag så skulle jag, utan tvekan, spola tillbaka och göra rätt för mig. Det är tungt att behöva gå runt och veta att jag förstörde en människas liv på det sättet. Någon dag, någon jävligt vacker dag, hoppas jag på att kunna bli förlåten för min idioti.
Fotbollen
Fotbollen började jag på när jag var 8 år gammal. Allting gick så bra som det nånsin kunde, jag var riktigt grym vid 10-12 års ålder och jag gjorde många avgörande mål. Givetvis var jag duktig även mellan 12 och 16 års ålder, men det var vid 10-års ålder jag syntes mest. Jag hade ett underbart lag och vi hade jätteroligt ihop. Vi spelade en massa cuper, många vann vi, och vi åkte utomlands. Vi spelade även Gothia Cup (som jag visserligen inte tyckte var så kul...). Men sen hände det något, allting förändrades över en natt kändes det som. Det skapades gäng, och ännu en gång - som i femman - hamnade jag utanför. Jag var inte en av de populära, inte heller en av de tjejiga... Jag, som flera andra i laget, förlorade sin glans och många slutade även eller bytte lag. Jag stannade kvar så länge jag orkade, men till slut fick jag inga passningar på matcher så då kände jag att det var dags för ett avslut. Långt efter mitt avslut hade jag svårt att se på fotboll på TV, då jag kände mig berövad på min egen fotbollskarriär. Jag hade kunnat gå långt...
Identiteten
Jag har länge funderat på vem jag är, vilket kön jag tillhör och vilken sexualitet jag har. Jag har experimenterat lite, funderat ännu mer och ändå inte riktigt kommit tillrätta. Vem är jag egentligen? Jag är född flicka, jag har en kvinnas kropp men jag känner mig ändå fel på något sätt. Jag tycker om "kill"-kläder, jag älskar baggy jeans och hoodies och jag trivs bäst i kort hår och osminkad. Jag går inte på något särskilt sätt, inte manligt eller kvinnligt, och jag tas lätt för att vara en kille ute på stan. Ibland har jag testat att gå på killtoaletten, och det har gått hur bra som helst. Jag tror att jag kommer få fundera länge på det här, hur jobbigt det än kommer att vara. Måste komma i underfund med vem jag är. Jag är "bara" 18, och jag vet att många som är runt 20 fortfarande inte vet, men det är ändå pressande att ha dessa tankar i dagens samhälle där inte mycket blir accepterat...
Det har hänt en hel del, tror jag. Även en massa "småsaker" som jag inte minns eller inte vill skriva om här. Kanske kan skriva mer om det någon annan gång. Tack till dig som orkade läsa igenom allt, skriv gärna en kommentar om du känner för det.
Mormors bortgång i cancer
Jag förlorade min älskade mormor innan jag började ettan... Minns inte så mycket från just den tiden, men jag minns en gång när jag var och hälsade på henne på sjukhuset. Vi gick ner till Pressbyrån och köpte glass till mig. Flera månader och år efter hennes bortgång hade jag oerhört stora svårigheter med att gå in på Pressbyrån just för att det var där jag var med henne sista gången jag såg henne i livet. Hon låg inlagd på sjukhus i en vecka, sen bara försvann hon. Cancern tog hennes liv, det gick fort och jag mår fortfarande dåligt efter det. Hon betydde allt för mig. Hon och morfar passade mig och min bror när våra föräldrar jobbade, ibland även bara för skojs skull. Jag saknar dig, mormor.
Övernattningsproblem och andra svårigheter
Jag tror att det kan ha varit på grund av mormors bortgång som jag i flera år fick problem att umgås med andra vänner på skoldiskon utan att bryta ihop i gråt. Jag kunde inte sova över, gå på kalas eller ens sova i min egen säng. Kunde inte gå på skoldiskon därför att jag tyckte synd om mormor; kunde inte hon ha roligt så skulle inte jag få ha kul. Jag sov i min pappas säng för jag kände mig trygg bredvid mamma, blev ledsen och orolig om jag sov i min egen. Många övernattningar med skolan eller andra kamrater, särskilt fotbollscuper, var ett rent helvete. Jag var alltid den som blev hämtad gråtandes, och alltid den som gick innan alla andra.
Klassen förändrades
Jag umgicks mest med killar när jag gick i lågstadiet, och detta fungerade givetvis hur bra som helst fram tills ungefär femte klass. Tjejerna blev tjejiga, killarna började tuffa upp sig framför tjejerna och jag hamnade i mitten någonstans. Bortglömd, förvirrad och rädd. Jag visste inte vem jag tillhörde, jag ville inte sminka mig eller prata om killar. Jag vill inte vara en kille och jag ville inte vara en tjej. Jag ville få vara den jag alltid hade varit, och få bli accepterad som det som jag alltid hade blivit. Men nu helt plötsligt var jag tvungen att välja sida. Jag kunde inte, och det resulterade i att jag hamnade utanför. Jag var aldrig mobbad på något sätt, men jag kände mig utanför. Jag hade några få kompisar, men på något sätt så kände jag mig ändå utanför. Det kändes som att jag var konstig, jag kunde ju inte identifiera mig med någon av gängen. Jag var inte populär, tjejig, killig, tuff, nörd eller något annat. Jag var mig själv, och visste inte vad jag skulle ta mig till. Det var ungefär här jag började fundera på självmord.
Djur går bort
Jag har alltid haft djur omkring mig. Hamstrar, möss, katter, hundar, kaniner, fiskar, krabbor och ökenråttor. Givetvis har döden alltid funnits närvarande, och hittills har jag förlorat fyra hamstrar, fyra möss, två krabbor och två katter. Det har alltså blivit 12 gånger totalt jag har brutit ihop i sorg. Det har inte spelat någon större roll om det varit en mus vid namn Yoda, eller en katt vid namn Pontus. Självklart saknar jag Pontus mer, då han var en del av mitt liv i 12 år och Yoda endast 1,5. Men sorgen har ändå alltid gjort lika djävulskt ont, och än idag sörjer jag många av mina djur.
Kärleken
Jag fann mitt livs största kärlek på en hemsida för homo-, trans- och bisexuella. Allting var som en dröm i början och jag älskade henne högt. Vi förlovade oss tidig vår 2008 och allting verkade bara för bra för att vara sant. Antagligen så var det så, för i slutet på 2008 fick jag en käftsmäll då den här tjejen började på gymnasiet och blev skitskum. Jag blev trakasserad av hennes vänner via mobilen, hon skrev ut mig på hennes blogg och jag fick skit för allt. Trots allt stannade jag kvar, då jag var rädd att hennes hotelser var på riktigt - att hon faktiskt skulle ta sitt liv om jag lämnade henne. Jag fick inte sova hemma, då skulle hon bli krossad av ensamhet, och det slutade med att jag sov hemma ungefär 2 nätter varje vecka. Det tog slut i november 2008, och äntligen kunde jag få komma hem... En otroligt jobbig tid för mig. Jag var livrädd att träffa på henne på stan. Jag har fortfarande svårt att lita på folk och jag har även svårt att knyta an till folk och bli nära vän.
2009
2009 blev ett av de jobbigaste åren för mig. Jag slets emellan två världar i princip, och jag tvingades att ljuga för båda två. Mest för den ena. Än idag betalar jag priset för det jag gjorde, och jag ångrar mina beslut. Jag sårade folk, jag ljög, jag förlorade en vän och jag var helt enkelt en jävla idiot. Kunde jag så skulle jag, utan tvekan, spola tillbaka och göra rätt för mig. Det är tungt att behöva gå runt och veta att jag förstörde en människas liv på det sättet. Någon dag, någon jävligt vacker dag, hoppas jag på att kunna bli förlåten för min idioti.
Fotbollen
Fotbollen började jag på när jag var 8 år gammal. Allting gick så bra som det nånsin kunde, jag var riktigt grym vid 10-12 års ålder och jag gjorde många avgörande mål. Givetvis var jag duktig även mellan 12 och 16 års ålder, men det var vid 10-års ålder jag syntes mest. Jag hade ett underbart lag och vi hade jätteroligt ihop. Vi spelade en massa cuper, många vann vi, och vi åkte utomlands. Vi spelade även Gothia Cup (som jag visserligen inte tyckte var så kul...). Men sen hände det något, allting förändrades över en natt kändes det som. Det skapades gäng, och ännu en gång - som i femman - hamnade jag utanför. Jag var inte en av de populära, inte heller en av de tjejiga... Jag, som flera andra i laget, förlorade sin glans och många slutade även eller bytte lag. Jag stannade kvar så länge jag orkade, men till slut fick jag inga passningar på matcher så då kände jag att det var dags för ett avslut. Långt efter mitt avslut hade jag svårt att se på fotboll på TV, då jag kände mig berövad på min egen fotbollskarriär. Jag hade kunnat gå långt...
Identiteten
Jag har länge funderat på vem jag är, vilket kön jag tillhör och vilken sexualitet jag har. Jag har experimenterat lite, funderat ännu mer och ändå inte riktigt kommit tillrätta. Vem är jag egentligen? Jag är född flicka, jag har en kvinnas kropp men jag känner mig ändå fel på något sätt. Jag tycker om "kill"-kläder, jag älskar baggy jeans och hoodies och jag trivs bäst i kort hår och osminkad. Jag går inte på något särskilt sätt, inte manligt eller kvinnligt, och jag tas lätt för att vara en kille ute på stan. Ibland har jag testat att gå på killtoaletten, och det har gått hur bra som helst. Jag tror att jag kommer få fundera länge på det här, hur jobbigt det än kommer att vara. Måste komma i underfund med vem jag är. Jag är "bara" 18, och jag vet att många som är runt 20 fortfarande inte vet, men det är ändå pressande att ha dessa tankar i dagens samhälle där inte mycket blir accepterat...
Det har hänt en hel del, tror jag. Även en massa "småsaker" som jag inte minns eller inte vill skriva om här. Kanske kan skriva mer om det någon annan gång. Tack till dig som orkade läsa igenom allt, skriv gärna en kommentar om du känner för det.
Saknad
Jag tänker på dig varje dag, älskling. På hur du brukade sova i fotänden av min säng, på hur du brukade trösta mig när jag var ledsen. Nu har jag ingen bästa vän som du, som tröstar mig, värmer mig och muntrar upp mig. Jag är för evigt tom inuti sedan du försvann bort från mig, och jag tänker inte låta något eller någon få fylla det tomrummet. Du kommer alltid fattas mig, Pontus. Alltid. Jag älskar dig.
söndag 27 mars 2011
Lite bilder
Aito är snäll mot valpar OCH kattungar. Här är Rocky 4 veckor gammal och har precis flyttat in hos oss efter att min bror fann honom utanför sitt jobb, alldeles ensam :(
Nyfiken Lloyd :)
Toya, jag och Aito i Värmland sommaren 2010!
Toya älskar att rulla sig i skit :D
Jag hoppade fram och tillbaka mellan Norge och Sverige... så jag har varit i Norge minst 4 gånger. (Jag har kort hår nu, vilket jag trivs 1000 gånger bättre i, så jag är ful här på denna bilden, tycker jag)
Mitt rum, utan lister och möbler och ett slaktat element...
Toya i snön :D
Hera, punkkaninen! (hon har hockeyfrisyr, ungefär)
Aito chillar gärna
Aito är en glad kille :D
Shibor för hela slanten på träningsträffarna!
Från höger: Okänd, Annika med Shiba och Nixa, (minns inte, pinsamt), mamma med Aito och Toya och tillsist uppfödaren Annika med Kaito (tror jag) och pappa Kazai (pappa till bl.a. Aito och Toya).
Från höger: Okänd, Annika med Shiba och Nixa, (minns inte, pinsamt), mamma med Aito och Toya och tillsist uppfödaren Annika med Kaito (tror jag) och pappa Kazai (pappa till bl.a. Aito och Toya).
Min älskade Pontus!
Lloyd 2009, liten kattunge bara, och jag i bakgrunden ^^
Toya vintern 2009 i morfars trädgård.
Bild tagen av mig ;)
lördag 26 mars 2011
Unidentified Flying Object
Grannarna spelar hög musik. Jävligt irriterande. Jag hoppas att de slutar när jag ska sova. Själv lyssnar jag också på hög musik, fast i hörlurar. Inte så högt så jag förstör min hörsel, är superkänslig för sånt, utan bara så jag slipper höra dunkandet. Kan inte fanskapet spela lägre musik så får jag helt enkelt sitta här och plågas... hatar folk som inte respekterar andra. HATAR.
I övrigt har jag försökt mig på att spela lite tevespel men det går åt skogen... Jag dör hela tiden och jag tror att jag har PMS nu eller nåt liknande då jag lämnar varenda match. Blir irriterad, ledsen och förbannad och så lämnar jag. Rage quit som det så fint heter på engelska... Hatar att inte kunna fullfölja en match utan att bli förbannad. Att jag inte kan gå och lägga mig utan att ha spelat åtminstone EN bra match, utan jag måste sitta kvar tills jag har gjort någorlunda bra ifrån mig. Prestationsångest ftw.
Annars har väl dagen varit lagom seg. Deppig rätt mycket, och samma gamla tankar som snurrar i skallen på mig. Väntar bara på att det ska bli onsdag..
I övrigt har jag försökt mig på att spela lite tevespel men det går åt skogen... Jag dör hela tiden och jag tror att jag har PMS nu eller nåt liknande då jag lämnar varenda match. Blir irriterad, ledsen och förbannad och så lämnar jag. Rage quit som det så fint heter på engelska... Hatar att inte kunna fullfölja en match utan att bli förbannad. Att jag inte kan gå och lägga mig utan att ha spelat åtminstone EN bra match, utan jag måste sitta kvar tills jag har gjort någorlunda bra ifrån mig. Prestationsångest ftw.
Annars har väl dagen varit lagom seg. Deppig rätt mycket, och samma gamla tankar som snurrar i skallen på mig. Väntar bara på att det ska bli onsdag..
onsdag 23 mars 2011
Jag är så jävla skum just nu
Pound my knuckles hard against the floor.
My head against the wall.
But I did this to myself.
Assume it's just not worth getting back up,
so I'll blame it on bad luck.
And I'll shake responsibility, yeah.
På ett ungefär så luktar det gammalt här. Lite rök-aktigt. En behaglig lukt.
My head against the wall.
But I did this to myself.
Assume it's just not worth getting back up,
so I'll blame it on bad luck.
And I'll shake responsibility, yeah.
På ett ungefär så luktar det gammalt här. Lite rök-aktigt. En behaglig lukt.
Gotta have my bowl, gotta have cereal
Detta måste vara, utan tvekan, den sämsta låten jag någonsin har hört. Texten är ett stort skämt och hennes röst är autotunad så det skriker om det. Ett exempel på låttexten:
7am, waking up in the morning
Gotta be fresh, gotta go downstairs
Gotta have my bowl, gotta have cereal
Varför sjunger hon om det? "Gotta have my bowl" Jag skrattade högt och länge första gången jag hörde låten, och jag tycker fortfarande att det är hysteriskt kul. Att hon inte vet vilken plats hon ska sitta på i bilen är också jävligt intressant. Ett förslag, Rebecca Black - ta en LEDIG plats! Man förstår varför hon inte åker med bussen - där är det för många lediga platser så hon hade nog fått smått panik om hon hade tagit bussen istället...
Finns väl inte så mycket mer att säga, låten talar för sig själv. Tycker synd om Rebecca som blir hårt cybermobbad av miljontals människor. Det är inte hennes fel att musikvideon är jävligt skum, och det är inte hennes fel att hennes röst låter så jävligt skum. Hon har talang, men just denna låten blev fel. Att folk ber henne att dö osv är helt fel, hon har inte gjort något fel. Det är bara låten det är fel på. Jag hatar den, men inte själva Rebecca.
Vad tycker du?
Babbel
Bilden har ingenting att göra med följande text. Tyckte bara den var rolig och kände mig tvungen att visa den för mina medmänniskor!
Jag får återigen skrivabstinens och känner att jag absolut utan tvekan måste skriva ytterligare ett inlägg innan jag går och lägger mig. Jag känner att jag måste få skriva av mig en sista gång, innan jag lägger huvudet på kudden och tillslut - efter mycket om och men - somnar. Egentligen är det inte själva sovandet som är mitt problem, det är själva insomningen. Alla känslor och tankar som dunkar i huvudet på mig, ångest, smått panikartade känslor blandat med en smula deppighet. Isåfall har jag större problem med att vakna, jag sover gärna länge och mitt hat mot väckarklockor av alla slag går inte att sätta ord på! Avskyr att väckas av en otäck signal, som sedan etsar sig fast på trumhinnan och man tror att man hör den även fast den är tyst. Nej tack. Då vaknar jag hellre av mig själv eller av en mänsklig väckarklocka. Jag har dock en tendens till att göra denne förbannad, då jag är svårväckt. Vet inte hur många gånger jag har blivit utskälld och anklagad för att "inte vilja vakna". Jag är ärlig nu, på morgnarna är jag i princip medvetslös när pappa eller mamma försöker väcka mig. Ofrivilligt. Jag hade gärna kunnat vakna med en gång, men så lätt är det inte minsann.
En annan sak jag har funderat på är folk som åker buss. Inte bara sådär generellt, utan hur de åker. Vissa sitter på sätet längst ut, vilket jag finner extremt irriterande. Vill de att jag ska kliva över deras ben för att få en plats att sitta ner vid? Dels är jag inte så akrobatisk, och dels finner jag det helt enkelt himla onödigt. Varför inte bete sig som folk och sätta sig på platsen längst in? Jag gör alltid det trots att jag egentligen hatar att ha en tant i pälskappa bredvid mig. Eller värst av allt - någon i min ålder som ser mycket bättre ut än mig. Då sitter jag där, bredvid den här snygga människan, och känner mig allmänt ful. Hellre tanter då, fast gärna utan pälskappor. Gärna någon söt liten tant som pratar med mig, så jag får känna mig sådär vuxen och mogen som jag tycker om.
En annan bussmardröm jag har är människor som pratar i telefon. Visst, du sitter på en buss där det kan vara svårt att höra, men för den sakens skull behöver du väl inte skrika åt människan du pratar med? Den hör dig mycket bättre än du hör den, tro mig. Själv sitter jag diskret intryckt mot rutan när jag pratar i telefon på bussen. Händer väldigt sällan, men när jag väl gör det så blir det så. Vill inte att någon ska höra mig, eller människan jag pratar med. Det kan ju vara något superprivat... Kanske något pinsamt? I vilket fall som helst så är jag inte så fullt intresserad av att höra vad andra pratar om, så jag skulle uppskatta om folk dämpade sig lite. Mkay?
Nej, nu får det vara nog för idag. Mina fingrar har fått sin dagliga dos av tangenter, och mina öron har fått sin dagliga dos av musik. Inte för att man någonsin kan få för mycket av musik, men jag är nöjd nu. Natti natti, världen! Även fast det är morgon på vissa ställen och eftermiddag på andra. Vi ses imörrn!
2 in 1 så att säga
Would you?
Would you consider giving up on life
When everything around you fades away?
Would you consider using that knife
When you feel you can't go on one more day?
Would you think like I do
When you feel the pain inside?
Would you think in black too
When all you want is to hide?
Why does my life have to be this hard
When all I want is to live free?
Why do I have to be this scarred
When all I want is to be me?
~ Elise Wilén 2011
Would you consider giving up on life
When everything around you fades away?
Would you consider using that knife
When you feel you can't go on one more day?
Would you think like I do
When you feel the pain inside?
Would you think in black too
When all you want is to hide?
Why does my life have to be this hard
When all I want is to live free?
Why do I have to be this scarred
When all I want is to be me?
~ Elise Wilén 2011
Black & white
Some days I'll stay in my bed
I won't get up, I'll sleep all day
The pain keeps echoing in my head
And I just want to fly away
That's when everything's in black
Nothing seems to shine
I want to leave, never come back
But some days, I'm just fine
Some days I'm feeling great
I think to myself, I love this place
That's when I feel no hate
Everything comes with such a grace
Those days are the best of all
When it feels like I'll never fall
But then, without warning, I fall down again...
Elise Wilén 2011 ~
Some days I'll stay in my bed
I won't get up, I'll sleep all day
The pain keeps echoing in my head
And I just want to fly away
That's when everything's in black
Nothing seems to shine
I want to leave, never come back
But some days, I'm just fine
Some days I'm feeling great
I think to myself, I love this place
That's when I feel no hate
Everything comes with such a grace
Those days are the best of all
When it feels like I'll never fall
But then, without warning, I fall down again...
Elise Wilén 2011 ~
tisdag 22 mars 2011
Immortality
Mötet gick bra. Gick därifrån med tårar i ögonen, för jag kände att det blev misslyckat... Men nu såhär efterhand känner jag ändå att det gick bra. Idag tog vi tag i ADHD/ADD-utredningen, vilket jag bara vill få överstökat. Har aldrig haft misstankar om varken ADHD eller ADD. Får försöka tänka positivt, om jag nu har det så kan jag få rätt medicin och behandling - precis som med borderline. Jag har fått tänka positivt väldigt mycket på sistone, trots att det är mycket som trängs i huvudet på mig. Diverse tankar och funderingar. Men de kan jag ta itu med efteråt, nu är det utredning som gäller...
Jag får erkänna, sista tiden har varit ett helvete. Sista veckan, främst. Varenda kväll har jag brottats med mina självmordstankar och impulser. Skadebenägenheten pressar mig varje dag och jag får snart spel på mig själv, rent ut sagt. I vissa stunder känns det som att det är någon annan inuti mig, som bestämmer. Ingen röst, utan bara känslorna. Det känns så främmande på något sätt och jag vet inte vart jag ska ta vägen. Detta leder givetvis till panik, och att jag inte kan somna förrän vid 5-tiden på morgnarna. Ska prata med läkaren den 18 april och be om bättre sömnpiller.
Vad gäller min andra medicin så sköter jag inte mig precis. Jag har hoppat över varannan dag, dels för att jag har glömt och dels för att jag helt enkelt känner att det inte är lönt. Jag känner ingen skillnad, så medicinen fungerar nog inte för mig. Det var tänkt att jag skulle gå upp till 125mg om dagen efter några veckor. Fick det nedskrivet av läkaren, och den lappen har jag förlagt någonstans. Fan. Måste hitta den.
Tankarna som dominerar just nu är självmordstankar. Jag vill bort härifrån och jag vill få hjälp nu. Jag vill ha uppmärksamhet och jag får impulser av att slänga mig ut genom fönstret. Vad är det som händer egentligen? Varför känner och tänker jag såhär? Jag blir rädd för mig själv när det blir såhär. Jag vill ju inte dö, inte egentligen. Men samtidigt orkar jag inte leva. Jag orkar inte.
Jag får erkänna, sista tiden har varit ett helvete. Sista veckan, främst. Varenda kväll har jag brottats med mina självmordstankar och impulser. Skadebenägenheten pressar mig varje dag och jag får snart spel på mig själv, rent ut sagt. I vissa stunder känns det som att det är någon annan inuti mig, som bestämmer. Ingen röst, utan bara känslorna. Det känns så främmande på något sätt och jag vet inte vart jag ska ta vägen. Detta leder givetvis till panik, och att jag inte kan somna förrän vid 5-tiden på morgnarna. Ska prata med läkaren den 18 april och be om bättre sömnpiller.
Vad gäller min andra medicin så sköter jag inte mig precis. Jag har hoppat över varannan dag, dels för att jag har glömt och dels för att jag helt enkelt känner att det inte är lönt. Jag känner ingen skillnad, så medicinen fungerar nog inte för mig. Det var tänkt att jag skulle gå upp till 125mg om dagen efter några veckor. Fick det nedskrivet av läkaren, och den lappen har jag förlagt någonstans. Fan. Måste hitta den.
Tankarna som dominerar just nu är självmordstankar. Jag vill bort härifrån och jag vill få hjälp nu. Jag vill ha uppmärksamhet och jag får impulser av att slänga mig ut genom fönstret. Vad är det som händer egentligen? Varför känner och tänker jag såhär? Jag blir rädd för mig själv när det blir såhär. Jag vill ju inte dö, inte egentligen. Men samtidigt orkar jag inte leva. Jag orkar inte.
måndag 21 mars 2011
Like suicide
Känner mig... dålig.
I don't feel like talking
I don't feel like living
I don't feel like walking
I don't feel like giving
Not today, not tomorrow
Maybe never again
My walls are caving in on me
The floor is falling apart
My eyes can barely see
The darkness fills my heart
I can feel the rage inside
It's slowly getting stronger
I wish I could just hide
I can't take this any longer
/ Elli Wilén
I don't feel like talking
I don't feel like living
I don't feel like walking
I don't feel like giving
Not today, not tomorrow
Maybe never again
My walls are caving in on me
The floor is falling apart
My eyes can barely see
The darkness fills my heart
I can feel the rage inside
It's slowly getting stronger
I wish I could just hide
I can't take this any longer
/ Elli Wilén
Long way UP!
Är så jävla peppad nu så det är fan inte sant! Imorgon är det fan dags. Då jävlar alltså. Jag tänker säga det jag vill ha sagt, och jag tänker inte gå därifrån förrän jag är nöjd! Om jag så ska spjärna emot när hon försöker få ut mig ur rummet. Om jag så ska bli ivägburen av 4 säkerhetsvakter sparkandes vilt och galet omkring mig. Om jag så ska... jag ska nog inte ta i mer. You get the point.
Detta måste firas med en bra låt!
... och med en klockren video från Temple.
Detta måste firas med en bra låt!
... och med en klockren video från Temple.
söndag 20 mars 2011
Randomness
Eftersom jag är lite lätt uttråkad just nu tänkte jag skriva lite. Eftersom jag inte vet VAD jag ska skriva så kom jag på att jag kan göra en lista. En lista över saker som jag inte kan leva utan eller bara älskar. Rätt simpelt men kan bli ganska intressant. Skriver inte i rangordning, utan det är helt slumpmässigt. Let's do this!
Internet -Mycket av mitt liv utspelar sig på internet. Jag har många chattkompisar och andra vänner jag har hittat på nätet. Det är även på internet jag håller kontakten med folk, vilket de allra flesta gör. Facebook går fetbort dock, är så trött på skiten. Ibland är det kul att chatta, men oftast är det trist.
Coca Cola - Det finns ingenting godare än ett glas med iskall cola på en varm sommardag. Kicken av kolsyran och koffeinet är något av det bästa jag vet och jag kan inte sluta dricka det. Är beroende till tusan... Det är ju bara så jävla gott.
PlayStation 3 - Har jag inget att göra, då hamnar jag framför min TV med min PS3-kontroll i händerna. Spelar antagligen MW2 då det är det enda spelet jag fortfarande inte har blivit sådär extremt uttråkad av. Har andra spel, så som Flashpoint (helt nytt), men om jag inte har fastnat på en bana så är jag uttråkad av dom. Black Ops ska vi ju inte tala om... Hade värsta flyt i början när jag spelade det, när det var nytt. Men nu har jag helt plötsligt blivit sämst av alla. Nåja..
Blogga/skriva - Jag älskar att skriva. 'Nuff said.
Djur - Alla djur. Precis alla. Inte för att jag precis dyrkar kackerlackor men de förtjänar också att leva. Likaså myror. För mig är det ingen större skillnad på en liten mus och en hund. Båda två är älskade och det gör så förbannat ont i hjärtat när de går bort... Har haft möss och jag har sörjt väldigt länge efter att de farit iväg till himlen. :/
Stranden med vovvarna - Visst, att bada är inte deras favoritsyssla men man ser ändå på Aito och Toya att de trivs i grunt vatten när det är sådär stekhett ute. Dessutom är Toya en fena på att simma. Bra träning också. Det går till så att jag går ut där det är lite djupare, ungefär upp till mina knän, och sen håller jag henne under magen så att hon simmar på stället. Så länge det inte är vågor så går det bra. Skulle aldrig göra det för att plåga henne, även fast det kan se plågsamt ut. Jag har ett stadigt grepp om henne och hon får simma i högst 1 minut innan jag tar tillbaka henne på det grunda. :)
Internet -Mycket av mitt liv utspelar sig på internet. Jag har många chattkompisar och andra vänner jag har hittat på nätet. Det är även på internet jag håller kontakten med folk, vilket de allra flesta gör. Facebook går fetbort dock, är så trött på skiten. Ibland är det kul att chatta, men oftast är det trist.
Coca Cola - Det finns ingenting godare än ett glas med iskall cola på en varm sommardag. Kicken av kolsyran och koffeinet är något av det bästa jag vet och jag kan inte sluta dricka det. Är beroende till tusan... Det är ju bara så jävla gott.
PlayStation 3 - Har jag inget att göra, då hamnar jag framför min TV med min PS3-kontroll i händerna. Spelar antagligen MW2 då det är det enda spelet jag fortfarande inte har blivit sådär extremt uttråkad av. Har andra spel, så som Flashpoint (helt nytt), men om jag inte har fastnat på en bana så är jag uttråkad av dom. Black Ops ska vi ju inte tala om... Hade värsta flyt i början när jag spelade det, när det var nytt. Men nu har jag helt plötsligt blivit sämst av alla. Nåja..
Blogga/skriva - Jag älskar att skriva. 'Nuff said.
Djur - Alla djur. Precis alla. Inte för att jag precis dyrkar kackerlackor men de förtjänar också att leva. Likaså myror. För mig är det ingen större skillnad på en liten mus och en hund. Båda två är älskade och det gör så förbannat ont i hjärtat när de går bort... Har haft möss och jag har sörjt väldigt länge efter att de farit iväg till himlen. :/
Stranden med vovvarna - Visst, att bada är inte deras favoritsyssla men man ser ändå på Aito och Toya att de trivs i grunt vatten när det är sådär stekhett ute. Dessutom är Toya en fena på att simma. Bra träning också. Det går till så att jag går ut där det är lite djupare, ungefär upp till mina knän, och sen håller jag henne under magen så att hon simmar på stället. Så länge det inte är vågor så går det bra. Skulle aldrig göra det för att plåga henne, även fast det kan se plågsamt ut. Jag har ett stadigt grepp om henne och hon får simma i högst 1 minut innan jag tar tillbaka henne på det grunda. :)
3 önskningar & lite annat
Hade jag fått tre önskningar så hade det första jag önskat mig varit "oändligt med önskningar", men eftersom det förstör lite av poängen så får jag önska mig någonting annat. Det första är rätt självklart, men ändå så ser världen ut som den gör. Jag hade önskat att vartenda litet djur hade fått det bra och ett värdigt liv. Att alla pälsfarmer stängs ner och alla herrelösa hundar och katter hade fått ett kärleksfullt hem med en snäll familj eller person. Ingen hade behövt gå hungrig eller frusit, och ordet djurplågeri hade strukits från den svenska ordlistan.
Önskning nummer två är ganska självklar den med, men ändå.. Jag hade önskat att jag hade oändligt med pengar. Kunna köpa ett fint hus på landet eller nära havet och bara fått ha en lugn plats att andas ut på. Kanske ett litet lusthus mitt i trädgården med en mysig soffa i, där man kan ligga och läsa eller surfa på internet. Ett litet minikylskåp att förvara Coca Cola i, och en fruktskål ifall jag blir lite hungrig. Inga betjänter och sånt, det känns så överdrivet. Bara jag, min familj och vänner och djur.
Nummer tre är inte ett dugg lik ettan och tvåan utan som en sista önskan önskar jag mig osynlighet. Att bara kunna gå runt på stan, och helt plötsligt bli osynlig. Kanske om jag känner att jag gjort något pinsamt så gör jag mig osynlig en stund, och går iväg någon annanstans. Min beröring skulle även göra föremål eller andra människor osynliga. Tänk vilka möjligheter jag hade haft! "Äh, idag känner jag för att retas med folk på stan - utan att bli sedd!" Eller varför inte smyga in på ställen? Slippa skämmas när jag är på bio och måste gå på toa - jag gör mig bara osynlig när jag smyger ut istället för att få allas blickar där jag går framme vid bioduken.
Sen skulle jag bara vilja tacka mina nya vänner på TS. De har funnits där nu i chattrummet varje kväll, och det känns bara så himla skönt att kunna logga in och chatta med likasinnade. Bara chilla lite, snacka lite skit och gnälla tillsammans. Någon som "lyssnar" på vad jag har att säga och som faktiskt förstår. Någon som sitter uppe lika länge som jag, och som gärna hjälper mig om jag har det jobbigt nån kväll. Tack till er, utan er hade jag - allvarligt talat - inte orkat med nätterna. Ni är bäst och guld värda allihop!
Önskning nummer två är ganska självklar den med, men ändå.. Jag hade önskat att jag hade oändligt med pengar. Kunna köpa ett fint hus på landet eller nära havet och bara fått ha en lugn plats att andas ut på. Kanske ett litet lusthus mitt i trädgården med en mysig soffa i, där man kan ligga och läsa eller surfa på internet. Ett litet minikylskåp att förvara Coca Cola i, och en fruktskål ifall jag blir lite hungrig. Inga betjänter och sånt, det känns så överdrivet. Bara jag, min familj och vänner och djur.
Nummer tre är inte ett dugg lik ettan och tvåan utan som en sista önskan önskar jag mig osynlighet. Att bara kunna gå runt på stan, och helt plötsligt bli osynlig. Kanske om jag känner att jag gjort något pinsamt så gör jag mig osynlig en stund, och går iväg någon annanstans. Min beröring skulle även göra föremål eller andra människor osynliga. Tänk vilka möjligheter jag hade haft! "Äh, idag känner jag för att retas med folk på stan - utan att bli sedd!" Eller varför inte smyga in på ställen? Slippa skämmas när jag är på bio och måste gå på toa - jag gör mig bara osynlig när jag smyger ut istället för att få allas blickar där jag går framme vid bioduken.
Sen skulle jag bara vilja tacka mina nya vänner på TS. De har funnits där nu i chattrummet varje kväll, och det känns bara så himla skönt att kunna logga in och chatta med likasinnade. Bara chilla lite, snacka lite skit och gnälla tillsammans. Någon som "lyssnar" på vad jag har att säga och som faktiskt förstår. Någon som sitter uppe lika länge som jag, och som gärna hjälper mig om jag har det jobbigt nån kväll. Tack till er, utan er hade jag - allvarligt talat - inte orkat med nätterna. Ni är bäst och guld värda allihop!
Down with the sickness
Fan fan fan. Trippel fan. Jag tänker att det kommer att gå åt helvete på tisdag. Det kommer inte alls bli som jag tänkt mig, jag kommer bara få sitta och prata lite med sjuksköterskan och inget mer. Ingenting kommer att utredas och jag kommer få vänta ytterligare två veckor på besked. De säger att jag kan ha borderline, de säger att jag kan ha ADHD eller liknande. Det är inte lätt att gå och bära på såna funderingar. När någon säger "du kan ha en personlighetsstörning" vill man bara veta. Det skulle förklara otroligt mycket, men samtidigt kommer det bli tufft ifall jag har borderline.
Katastroftankar. Ångesten. Mörkt, mörkt. Tungt som fan. Jag hatar och älskar nätter. Ensamheten, ångesten, tankarna, kan inte sova. Det är det jag hatar. Det jag älskar är att jag slipper prata med någon, behöver inte vara social. Så ensamheten är både bra och dåligt. Just nu vill jag bort. Långt bort.
Katastroftankar. Ångesten. Mörkt, mörkt. Tungt som fan. Jag hatar och älskar nätter. Ensamheten, ångesten, tankarna, kan inte sova. Det är det jag hatar. Det jag älskar är att jag slipper prata med någon, behöver inte vara social. Så ensamheten är både bra och dåligt. Just nu vill jag bort. Långt bort.
Ratatatatatatata
Hundutställning. Gick väl hyfsat. Magen började bråka med mig efter en halvtimme kanske, och efter ytterligare en timme orkade jag inte längre så jag fick gå hem. Inte världens roligaste promenad precis... Dels för att det är rätt långt och dels för att jag i princip nästan sket på mig på vägen. Mindre lyckat. Om jag nu hade skitit på mig så hade jag fått gå med byxorna på halv stång, men folk hade nog inte märkt något då många har byxorna så långt nere nuförtiden..
Vad gäller hundutställningen så kom Aito på femte plats, helt okej enligt mig och mamma är nöjd. Hon fick bra kritik. "Excellent" som betyg. Det stod även att han var fint visad (creds till mamma), bra proportioner, fint huvud med mera. Mamma är bra på att visa upp honom.
Just nu sitter jag och relaxalaxar lite i min limegröna stol/fåtölj i mitt rum och lyssnar på lite musik. Har svårt att blogga nuförtiden, svårt att fokusera på en sak. Efter att jag har skrivit en mening så gör jag någonting annat. Riktigt irriterande då det tar minst 30 minuter innan jag är färdig med ett inlägg.. Det var inte såhär innan. Innan gick det bra och jag skrev lätt ett inlägg. Vad fan har hänt med mig?
Vad gäller hundutställningen så kom Aito på femte plats, helt okej enligt mig och mamma är nöjd. Hon fick bra kritik. "Excellent" som betyg. Det stod även att han var fint visad (creds till mamma), bra proportioner, fint huvud med mera. Mamma är bra på att visa upp honom.
Just nu sitter jag och relaxalaxar lite i min limegröna stol/fåtölj i mitt rum och lyssnar på lite musik. Har svårt att blogga nuförtiden, svårt att fokusera på en sak. Efter att jag har skrivit en mening så gör jag någonting annat. Riktigt irriterande då det tar minst 30 minuter innan jag är färdig med ett inlägg.. Det var inte såhär innan. Innan gick det bra och jag skrev lätt ett inlägg. Vad fan har hänt med mig?
Skönhetsideal
Det slog mig nyss hur alla nya musikvideor innehåller halvnakna tjejer. Lady Gaga, Britney Spears, Avril Lavigne... I deras nya musikvideor är de allihop halvnakna. Sen ska det gärna finnas en lika halvnaken man som gärna tafsar så mycket som möjligt. Inte konstigt att man avskyr sin kropp. Alla dessa ideal, alla dessa dieter. GI-metoden, pulverdrycker, bantningspiller, fettsugningar, Atkinsdieten, Viktväktarna.. Det tar aldrig slut och det gör inte ätstörningarna heller. Photoshoppade reklambilder, onaturligt smala skyltdockor, små storlekar på kläderna, "endast 2% fett!"-etiketter på mat... Vårt samhälle är sjukt tycker jag. Vem ser ut som en skyltdocka egentligen? Långa ben, liten överkropp, smal midja och stora bröst? För det är ju hos kvinnorna det är värst. Det är kvinnorna som lider mest, anser jag. Självklart är det problem på männens sida också, där ska man vara muskulös och smal. Macho. Manlig.
Tittar man närmre på oss människor så finns det inte en enda som är perfekt. Ändå strävar vi efter perfektion. För mig finns det ingen som är perfekt. Kanske i mina ögon, men inte i andras. Folk ska få bedöma själva. Dra inte ett streck över alla överviktiga, t.ex, och säg att de är "dumma" eller "lata". Det finns sjukdomar som bidrar till övervikt. Det finns även sjukdomar som bidrar till att man är supersmal. Man kan inte hjälpa hur man ser ut, och ibland kan man inte heller göra någonting åt det. Det behövs inte heller. Man är fin som man är, så länge man är en bra människa inombords. För mig spelar det ingen roll om du är vit, svart, rödhårig, svarthårig, blond, brunett, blek, solbränd eller en mix av allt. Så länge du behandlar mig med respekt och är snäll mot mig, så är du perfekt som du är. Jag är hellre vän med en som är överviktig och rakt igenom snäll, än en smal "bitch".
Var dig själv, alla andra är upptagna!
Tittar man närmre på oss människor så finns det inte en enda som är perfekt. Ändå strävar vi efter perfektion. För mig finns det ingen som är perfekt. Kanske i mina ögon, men inte i andras. Folk ska få bedöma själva. Dra inte ett streck över alla överviktiga, t.ex, och säg att de är "dumma" eller "lata". Det finns sjukdomar som bidrar till övervikt. Det finns även sjukdomar som bidrar till att man är supersmal. Man kan inte hjälpa hur man ser ut, och ibland kan man inte heller göra någonting åt det. Det behövs inte heller. Man är fin som man är, så länge man är en bra människa inombords. För mig spelar det ingen roll om du är vit, svart, rödhårig, svarthårig, blond, brunett, blek, solbränd eller en mix av allt. Så länge du behandlar mig med respekt och är snäll mot mig, så är du perfekt som du är. Jag är hellre vän med en som är överviktig och rakt igenom snäll, än en smal "bitch".
Var dig själv, alla andra är upptagna!
lördag 19 mars 2011
Gömma mig
Idag skulle jag lika gärna kunna krypa in under en sten. Är så fruktansvärt deppig så jag ser i princip i svartvitt. Ingenting är kul, inget alls. Jag ser inte fram emot hundutställningen imorgon. Längtar inte till den 22:e längre och jag vill bara få sova bort resten av mitt liv. Har ätit alldeles för mycket godis och druckit alldeles för mycket läsk. Är sådär lagom trött på precis allt också, det börjar formas små svarta moln i huvudet på mig. Äckliga svarta moln, rent klistriga och irriterande.
Imorgon fyller mamma år och jag önskar att jag kunde hitta något superfint till henne. Men som vanligt vågar jag mig inte ut själv så det får bli något annat.
Everything you say to me
Takes me one step closer to the edge
And I'm about to break
I need a little room to breathe
Cause I'm one step closer to the edge
I'm about to break
Takes me one step closer to the edge
And I'm about to break
I need a little room to breathe
Cause I'm one step closer to the edge
I'm about to break
Imorgon fyller mamma år och jag önskar att jag kunde hitta något superfint till henne. Men som vanligt vågar jag mig inte ut själv så det får bli något annat.
fredag 18 mars 2011
When they come for me
Åkte in till stan med hundarna idag, riktigt kul. Kul att sitta där på bussen med två shibor hos sig och se på folks blickar. Folks leenden när de ser Aito och Toya, och höra hur de diskuterar med varandra vad det kan vara för ras. Lika kul är det när folk frågar "Är det valpar?". Deras reaktion när jag säger att de är 4 och 8 år gamla, hur förvånade de blir. Folk brukar tro att det är syskon, för att de är så lika. Men brukar inte alla hundar med samma ras vara rätt lika varandra? Mig icke förstå.
Bussresan in till stan gick smärtfritt. Vovvarna satt fint på golvet framför mig och Aito glodde på allt och alla. Toya är lite mer rädd för att åka buss, eller egentligen alla fordonstyper. Hon satt ändå fint och tittade på mig lite då och då och jag log mot henne och berättade för henne hur duktig hon var. Inget godis, då kan hon få för sig att det är bra att vara rädd och att buss är något man ska vara rädd för.
Väl framme i stan hoppade vi av bussen och begav oss mot vår slutdestination - Pölsemannen! Ville bjuda vovvarna på korv och mig själv på korvbröd. Köpte tre korvbröd och en röd pölse som hundarna fick dela på. Smaskens. Köpte mig även en Pepsi-burk som jag slog mig ned på en bänk och drack. Hundarna satt vid mina fötter och fick ytterligare några blickar och leenden mot sig. Älskar det. Älskar att sitta på en bänk och se hur glada vissa blir när de ser Aito och Toya. Tycker om att visa upp dem, antar jag ;)
Nu sitter jag på mitt rum, as usual, och lyssnar på musik. Spelar MW2 och chattar lite. Har inte tråkigt, i alla fall. ^^
Bussresan in till stan gick smärtfritt. Vovvarna satt fint på golvet framför mig och Aito glodde på allt och alla. Toya är lite mer rädd för att åka buss, eller egentligen alla fordonstyper. Hon satt ändå fint och tittade på mig lite då och då och jag log mot henne och berättade för henne hur duktig hon var. Inget godis, då kan hon få för sig att det är bra att vara rädd och att buss är något man ska vara rädd för.
Väl framme i stan hoppade vi av bussen och begav oss mot vår slutdestination - Pölsemannen! Ville bjuda vovvarna på korv och mig själv på korvbröd. Köpte tre korvbröd och en röd pölse som hundarna fick dela på. Smaskens. Köpte mig även en Pepsi-burk som jag slog mig ned på en bänk och drack. Hundarna satt vid mina fötter och fick ytterligare några blickar och leenden mot sig. Älskar det. Älskar att sitta på en bänk och se hur glada vissa blir när de ser Aito och Toya. Tycker om att visa upp dem, antar jag ;)
Nu sitter jag på mitt rum, as usual, och lyssnar på musik. Spelar MW2 och chattar lite. Har inte tråkigt, i alla fall. ^^
torsdag 17 mars 2011
Pontus, jag älskar dig
Couldn't save you from the start
Love you so it hurts my soul
Can you forgive me for trying again
Your silence makes me hold my breath
Time has passed you by
Oh, for so long I've tried to shield you from the world
Oh, you couldn't face the freedom on your own
Here I am left in silence
You gave up the fight
You left me behind
All that's done's forgiven
You'll always be mine
I know deep inside
All that's done's forgiven
I watched the clouds drifting away
Still the sun can't warm my face
I know it was destined to go wrong
You were looking for the great escape
To chase your demons away
Oh, for so long I've tried to shield you from the world
Oh, you couldn't face the freedom on your own
And here I am left in silence
You gave up the fight
You left me behind
All that's done's forgiven
You'll always be mine
I know deep inside
All that's done's forgiven
I've been so lost since you've gone
Why not me before you?
Why did fate deceive me?
Everything turned out so wrong
Why did you leave me in silence?
You gave up the fight
You left me behind
All that's done's forgiven
You'll always be mine
I know deep inside
All that's done's forgiven
Love you so it hurts my soul
Can you forgive me for trying again
Your silence makes me hold my breath
Time has passed you by
Oh, for so long I've tried to shield you from the world
Oh, you couldn't face the freedom on your own
Here I am left in silence
You gave up the fight
You left me behind
All that's done's forgiven
You'll always be mine
I know deep inside
All that's done's forgiven
I watched the clouds drifting away
Still the sun can't warm my face
I know it was destined to go wrong
You were looking for the great escape
To chase your demons away
Oh, for so long I've tried to shield you from the world
Oh, you couldn't face the freedom on your own
And here I am left in silence
You gave up the fight
You left me behind
All that's done's forgiven
You'll always be mine
I know deep inside
All that's done's forgiven
I've been so lost since you've gone
Why not me before you?
Why did fate deceive me?
Everything turned out so wrong
Why did you leave me in silence?
You gave up the fight
You left me behind
All that's done's forgiven
You'll always be mine
I know deep inside
All that's done's forgiven
Jag saknar dig så det gör ont inombords. Så fort jag får minnesbilderna i huvudet är det enda jag ser dina ögon. Du såg på mig och du visste vad som skulle hända. Du visste att det var sista gången vi skulle se varandra. Du sa hejdå till mig, men jag uppfattade inte det. Jag var bara chockad, jag visste också. Sen åkte mamma och du iväg och jag satt kvar på golvet. Paralyserad. Jag förstod inte vad som hade hänt, det enda jag visste var att nu har allt rasat. Att nu kommer jag vara ensam, nu kommer du inte sova i fotändan på min säng längre. Inte värma mina fötter om nätterna. Inte komma och spinna i min famn när jag är ledsen. Du försvann bort från mig den kvällen, och jag kommer aldrig glömma det.
Din sista tid var du väldigt sjuk. Ingen visste vad som var fel, trots veterinärbesök. Jag visste att någonting var fel med din mage eller tarm, och jag ångrar att jag inte sa något hos veterinären. Att jag inte följde med när du somnade in. Att jag inte höll om dig när du somnade in. Jag ångrar så mycket, och det river i mig när jag tänker att jag inte kan göra någonting åt det. Jag blir arg på mig själv, men samtidigt vet jag att det är förlåtet nu. Att du bevakar mig uppifrån himlen och ser ner på mig och ler mot mig. Jag känner att du finns med mig, även fast jag helst skulle kunna klappa dig också. Klia dig på magen så som du tyckte om att man gjorde, så du började spinna.
Efter 12 års vänskap och kärlek, lämnade du mig i tystnad.
Pontus. Jag saknar dig & älskar dig.
PK-89283HX (babbel)
Så ofokuserad. Så stressig. Allting ska göras samtidigt, eller inte alls. Chatt, musik, PS3, olika hemsidor. Blir rent snurrig. Trots detta spelade jag nyss en riktigt bra match på MW2. 24-1 är inte så pjåkigt ;)
Nu är det snart helg och hundutställning. Ser fram emot det. Hoppas att munkvagnen är där, så jag kan köpa munkar för glatta livet. Min favorit är den med chokladglasyr och daimströssel (tror jag att det är). Men bara 1, annars blir man äckligt mätt och mår illa. Förutom munkvagnen som min underhållning lär där finnas minst 500 hundar att titta på. Allt från chihuahuaor till stora grand danois. Ska bli roligt. Inte så ofta man går på en sån stor hundutställning.
Idag har jag inte gjort särskilt mycket. Tagit en promenad med hundarna i iskallt regn, ätit glass och maränger och bara slappat. Det har haglat idag också, vilket har varit rätt mysigt måste jag få erkänna. Satt i mitt fönster och bara tittade ut i någon halvtimme eller så. Bara lyssnade på haglet. Det är hög mysfaktor på det. Rätt avslappnande också, inte för att jag har haft en stressig dag men ibland är det skönt att bara sitta och glo.
When you try your best but you don't succeed...
Nu är det snart helg och hundutställning. Ser fram emot det. Hoppas att munkvagnen är där, så jag kan köpa munkar för glatta livet. Min favorit är den med chokladglasyr och daimströssel (tror jag att det är). Men bara 1, annars blir man äckligt mätt och mår illa. Förutom munkvagnen som min underhållning lär där finnas minst 500 hundar att titta på. Allt från chihuahuaor till stora grand danois. Ska bli roligt. Inte så ofta man går på en sån stor hundutställning.
Idag har jag inte gjort särskilt mycket. Tagit en promenad med hundarna i iskallt regn, ätit glass och maränger och bara slappat. Det har haglat idag också, vilket har varit rätt mysigt måste jag få erkänna. Satt i mitt fönster och bara tittade ut i någon halvtimme eller så. Bara lyssnade på haglet. Det är hög mysfaktor på det. Rätt avslappnande också, inte för att jag har haft en stressig dag men ibland är det skönt att bara sitta och glo.
When you try your best but you don't succeed...
Bilder och sånt
Kaninflickorna Hera & Nina :)
Rocky & Lloyd är bästa vänner.
Gossarna :o)
Toya ligger helst i hundburen när vi åker bil.
Aito är avslappnad i bilen ;)
Toya, min allra bästa vän!
Toya och Aito i skogen :)
Aito kan sitta och titta ut genom ett fönster hur länge som helst. Som en katt nästan.
onsdag 16 mars 2011
Rainy day
Idag har jag i princip bara sovit. Och ätit fiskgratäng. Tittat lite på TV. Inte gjort något sådär allmänt viktigt som dom allra flesta i min ålder gör. Ska inte börja grubbla för mycket på det, då jag faktiskt ska komma igång till hösten, men det är svårt att inte göra det.
Dagen i allmänt har varit rätt långsam. Det mesta går i slowmotion just nu, vilket är helt okej för min del. Vissa dagar går långsammare än andra, helt enkelt.
Aito-baito-sen som jag kallar honom x)
I helgen blir det hundutställning för Aito och mamma. Mamma fyller även år och när man frågar vad hon önskar sig svarar hon "att Aito vinner". Lite svårt att hitta en present till henne, men det ska nog ordna sig. Pappa och jag får åka på presentjakt någon dag denna veckan, vi brukar hitta något fint till henne. Att Aito däremot vinner är ingen garanti, särskilt inte nu eftersom han fäller och är inte precis jättefin i pälsen :/ Jag ska i alla fall dit och titta på både Aito och en massa andra hundar, särskilt mopsarna ;)
Lyssnar på lite piano covers på olika låtar. Ibland är det skönt att slippa sången, och bara lyssna liksom. Kanske sjunga med i huvudet också, det gör jag ibland. Rätt avslappnande, så det är ett hett tips ^^
Dagen i allmänt har varit rätt långsam. Det mesta går i slowmotion just nu, vilket är helt okej för min del. Vissa dagar går långsammare än andra, helt enkelt.
Aito-baito-sen som jag kallar honom x)
I helgen blir det hundutställning för Aito och mamma. Mamma fyller även år och när man frågar vad hon önskar sig svarar hon "att Aito vinner". Lite svårt att hitta en present till henne, men det ska nog ordna sig. Pappa och jag får åka på presentjakt någon dag denna veckan, vi brukar hitta något fint till henne. Att Aito däremot vinner är ingen garanti, särskilt inte nu eftersom han fäller och är inte precis jättefin i pälsen :/ Jag ska i alla fall dit och titta på både Aito och en massa andra hundar, särskilt mopsarna ;)
Lyssnar på lite piano covers på olika låtar. Ibland är det skönt att slippa sången, och bara lyssna liksom. Kanske sjunga med i huvudet också, det gör jag ibland. Rätt avslappnande, så det är ett hett tips ^^
tisdag 15 mars 2011
Taking over
Detta kan vi kalla en fortsättning på mitt förra inlägg.
Bild: bucz @ deviantart
Jag har trillat dit igen, som sagt. Ner i avgrunden, ner i det svarta. Innan var jag i det ljusa, glädjen och värmen. Där var jag förra veckan. Då umgicks jag med mina föräldrar, jag följde med på olika saker och jag var social. Nu vill jag bara vara på mitt rum, ifred, och jag hatar hela världen. Mest mig själv. Stänger in mig i mig själv och låter ingen komma nära. "Do not disturb, I'm disturbed enough already" Lite ironiskt, för ändå känner jag mig ensam och vill ha någon nära. Men inte för nära, det trivs jag inte med. Sådär på lagom avstånd, men ändå... nära. Fast... ja.. Jag vet inte.
Alla tankar i huvudet. Allting runtomkring som bara susar runt och jag hänger inte med. Vad är det som händer? Är jag på riktigt? Är detta verkligheten? Om det är det vill jag få sova bort den, den är för tung för mig. Mina armar orkar inte bära på den mer nu. Ändå måste jag fortsätta, kan inte ge upp. Får inte ge upp. Det enda jag vill är att ge upp, ändå kämpar jag. Något måste vara bra, kanske inte alltid, men ibland. När jag är i ljuset, i glädjen är det bra. Då är det nästan lätt. Sen sjunker jag igen. Som nu.
Jag ligger på min säng, hopkrupen. Musiken är igång på hög volym, jag hör inget annat förutom mina egna tankar. Det spelar ingen roll hur hög musik jag än har, tankarna överröstar alltid. Jag tänker på vuxenpsyk, jag tänker på mediciner, jag tänker på hur mycket jag avskyr mig själv, jag tänker på alla runtomkring mig. På hur jag sårar dom om och om igen. På hur jag ber om förlåtelse hela tiden. På hur tjatig jag måste vara. Försöker att gråta. Känner att det vore skönt att få göra det precis just nu. Ingenting. Helt dött. Borde jag inte gråta nu? Borde jag inte bara få släppa taget och gråta ut precis all äcklig ångest och alla surrande tankar jag har? Jag önskar att jag kunde, men det går bara inte. Det är totalstopp.
Försöker fokusera på en punkt. Precis, där på väggen, stirrar jag. I en timme ligger jag så. Helt tyst, nästan död. Jag balanserar, men trillar hela tiden över på en sida. När jag sedan kliver upp på linan igen, trillar jag ner på andra. Där går jag, på linan, och trillar hela tiden. En hel rad av misslyckanden, rätt ner på en av sidorna. Antingen landar jag mjukt och varmt eller hårt och kallt. Just nu har jag landat på den hårda och kalla sidan och jag kämpar för att ta mig upp på linan igen. Jag kämpar.
Bild: bucz @ deviantart
Jag har trillat dit igen, som sagt. Ner i avgrunden, ner i det svarta. Innan var jag i det ljusa, glädjen och värmen. Där var jag förra veckan. Då umgicks jag med mina föräldrar, jag följde med på olika saker och jag var social. Nu vill jag bara vara på mitt rum, ifred, och jag hatar hela världen. Mest mig själv. Stänger in mig i mig själv och låter ingen komma nära. "Do not disturb, I'm disturbed enough already" Lite ironiskt, för ändå känner jag mig ensam och vill ha någon nära. Men inte för nära, det trivs jag inte med. Sådär på lagom avstånd, men ändå... nära. Fast... ja.. Jag vet inte.
Alla tankar i huvudet. Allting runtomkring som bara susar runt och jag hänger inte med. Vad är det som händer? Är jag på riktigt? Är detta verkligheten? Om det är det vill jag få sova bort den, den är för tung för mig. Mina armar orkar inte bära på den mer nu. Ändå måste jag fortsätta, kan inte ge upp. Får inte ge upp. Det enda jag vill är att ge upp, ändå kämpar jag. Något måste vara bra, kanske inte alltid, men ibland. När jag är i ljuset, i glädjen är det bra. Då är det nästan lätt. Sen sjunker jag igen. Som nu.
Jag ligger på min säng, hopkrupen. Musiken är igång på hög volym, jag hör inget annat förutom mina egna tankar. Det spelar ingen roll hur hög musik jag än har, tankarna överröstar alltid. Jag tänker på vuxenpsyk, jag tänker på mediciner, jag tänker på hur mycket jag avskyr mig själv, jag tänker på alla runtomkring mig. På hur jag sårar dom om och om igen. På hur jag ber om förlåtelse hela tiden. På hur tjatig jag måste vara. Försöker att gråta. Känner att det vore skönt att få göra det precis just nu. Ingenting. Helt dött. Borde jag inte gråta nu? Borde jag inte bara få släppa taget och gråta ut precis all äcklig ångest och alla surrande tankar jag har? Jag önskar att jag kunde, men det går bara inte. Det är totalstopp.
Försöker fokusera på en punkt. Precis, där på väggen, stirrar jag. I en timme ligger jag så. Helt tyst, nästan död. Jag balanserar, men trillar hela tiden över på en sida. När jag sedan kliver upp på linan igen, trillar jag ner på andra. Där går jag, på linan, och trillar hela tiden. En hel rad av misslyckanden, rätt ner på en av sidorna. Antingen landar jag mjukt och varmt eller hårt och kallt. Just nu har jag landat på den hårda och kalla sidan och jag kämpar för att ta mig upp på linan igen. Jag kämpar.
Get away from me
Måste bara få skriva lite till. Nu på sista tiden har allt varit så bra, jag har - dock inte tillåtit mig själv - mått bra och skrattat. Känt mig som jag gjorde innan allt började. Genuint glad. Men nu, nu har jag trillat ner igen. Nu vill jag bara få vara ifred, jag vill inte träffa någon och jag vill bara vara ensam. Jag kan sitta i timmar och bara stirra på ingenting, drömma mig bort och försvinna en stund rent mentalt. Titta på TV är skitsvårt, för jag kan inte fokusera.
Jag hoppas att när jag ska till Isa, får reda på lite om varför jag är såhär. Om det är nån personlighetsstörning eller vad det nu än är. Jag orkar inte gå runt och undra mer. Jag vill veta vad det är som är fel, och så vill jag ha rätt behandling. Det har gått alldeles för lång tid nu utan att något har hänt och jag identifierar mig som "hej, jag heter Elise och jag mår dåligt". Jag kan inte se mig själv som glad och lycklig, kanske därför det har varit så svårt för mig att acceptera min glädje nu när jag haft en glad period. Jag hatar mig själv när jag är lycklig, för jag förtjänar inte det.
Jag hoppas att när jag ska till Isa, får reda på lite om varför jag är såhär. Om det är nån personlighetsstörning eller vad det nu än är. Jag orkar inte gå runt och undra mer. Jag vill veta vad det är som är fel, och så vill jag ha rätt behandling. Det har gått alldeles för lång tid nu utan att något har hänt och jag identifierar mig som "hej, jag heter Elise och jag mår dåligt". Jag kan inte se mig själv som glad och lycklig, kanske därför det har varit så svårt för mig att acceptera min glädje nu när jag haft en glad period. Jag hatar mig själv när jag är lycklig, för jag förtjänar inte det.
Set apart this dream
Vet inte riktigt vad jag ska skriva. Kanske att jag har gjort en bra sak idag, städat hos mina kaniner. Känns alltid lika bra efteråt. Under tiden jag städar burarna så springer tjejerna runt (inte samtidigt dock) i en liten hage med kompostgaller runt. Det tycker dom om.
Annars har jag nog inte gjort något mer idag. Jag väcktes vid 7-tiden av mamma som letade stirrigt efter sin cykelnyckel, så jag fick rota i mina jeans och där låg den såklart. Efter att hon cyklade till jobbet gick jag faktiskt inte och la mig igen, så jag har varit vaken sen dess. Inte dåligt för att vara mig, måste jag säga. ^^ Låg visserligen i min säng och kollade på roliga videor i ett X antal timmar, men det är ju skitsamma tycker jag. Jag var ju åtminstone vaken.
Just nu lyssnar jag på musik - as usual - och försöker spela lite. Går inge' vidare. Hade sån flyt för några dagar sedan, men nu är jag lika värdelös som alltid. :/
Annars har jag nog inte gjort något mer idag. Jag väcktes vid 7-tiden av mamma som letade stirrigt efter sin cykelnyckel, så jag fick rota i mina jeans och där låg den såklart. Efter att hon cyklade till jobbet gick jag faktiskt inte och la mig igen, så jag har varit vaken sen dess. Inte dåligt för att vara mig, måste jag säga. ^^ Låg visserligen i min säng och kollade på roliga videor i ett X antal timmar, men det är ju skitsamma tycker jag. Jag var ju åtminstone vaken.
Just nu lyssnar jag på musik - as usual - och försöker spela lite. Går inge' vidare. Hade sån flyt för några dagar sedan, men nu är jag lika värdelös som alltid. :/
Tråkig lista.
Jag är så otroligt uttråkad just nu och jag har ingen aning vad jag ska skriva. Därför letade jag upp lite listor på nätet, som jag tänkte fylla i nu. Detta kan vara fullständigt ointressant då den enda anledningen till att jag gör det är för att hålla mig sysselsatt. Let's do this.
Namn: Elise Elliott Wilén
Piercingar: En i underläppen
Tatueringar: På gång detta året, hoppas jag
Längd: 1 meter och 61 centimeter
Skostorlek: 39
Hårfärg: Mörkbrun/röd
Fräknar: Önskar jag hade
Motto: Har inget direkt, skiftar hela tiden
Önskar du att du bodde någon annanstans? Nej, har precis flyttat hit och börjar trivas nu.
Tycker du att du är attraktiv? Just nu, nej.
Dricker du? Nej.
Röker du? Nej.
Vilket schampo använder du? Barnängen.
Vilken parfym använder du? Ingen parfym.
Vad är du rädd för? Människor, öppna upp, visa mitt riktiga jag
Gillar du att tvätta? Nja, nej. Man stoppar ju bara in kläderna i tvättmaskinen...
Gillar du berg- och dalbanor? Nej. Hellre låga, snabba och snurrande karuseller!
Senaste...
Filmen du hyrde? Salt och Frozen
Filmen du köpte? Längesen, minns inte!
Låten du hörde: Iris - Goo Goo Dolls
Låten du laddade ner? Elephant Song till mammas mobil
Personen du ringde? Mamma
Personen som ringde dig? Någon skum snubbe från nåt skumt företag, jag hörde i princip 1% av det han sa.
TV-program du såg? The Dudesons in America
Person du tänkte på? Mig själv, tror jag o.o
Favorit...
Låt: Har ingen favorit, har MASSA favoriter!
Sak att göra: Lyssna på musik
Sport: Fotboll
Dryck: Cola
Kläder: Bekväma ska det vara.
Film: Salt, eller nån actionfilm med en kvinnlig huvudroll
Bil: Vår Toyota, den är härlig att köra ^^
Serie: Smallville, för alltid
Har du någonsin...
Gråtit över en pojke? Nej.
Gråtit över en flicka? Ja.
Ljugit för någon? Ja.
Varit i slagsmål? Halvt.
Blivit arresterad? Nej.
Träffat någon från internet IRL? Ja.
Antal...
Gånger du varit kär? För många.
Gånger ditt hjärta brustit? Många gånger det med.
Hjärtan brustet på grund av dig? Ännu fler skulle jag tro.
Tjejer du kysst? 2
Personer från grundskolan du fortfarande har kontakt med? En.
Gånger ditt namn varit med i tidningen? Tror... minst 5 i alla fall. På grund av fotbollscuper.
Senaste...
Boken du läste? 100-åringen eller vad den heter.
Personen du fick e-mail av? Isa (sjuksköterskan)
Personen du fick brev av? Johan
Personen du fick sms av? Christel, tror jag
Gången hela din familj åt middag tillsammans? Några dagar sedan.
Saken du köpte? Kinapuffar
Vad har du gjort idag? Jag har cyklat i regnet, varit med kaninerna, spelat PS3, lyssnat på musik, slagit sönder en lampa, sopat upp skärvorna, varit ute med hundarna, bloggat.
Var det kul? Ja, nästan allt av det var kul.
Brukar du svära mycket? För fan, klart.
När stiger du upp på morgonen? För sent.
Vad har du på dig? Jeans, T-shirt, underkläder, hoodie, morgontofflor
Vad ska du göra ikväll? Inatt ska jag försöka somna tidigare än igår.
Vad är du allergisk mot? Inget. Men jag är känslig för myggbett.
Var har du ont? Ingenstans just nu.
Använder du hårspray? Nej.
Kan du stå på händer? Nej :(
Håkan Hellström eller The Ark? Ingen av dom, faktiskt. Måste jag välja så Håkan.
Salt eller socker? Salt.
Gillar du ketchup? Ja, men INTE på pannkakor -.-
Är du glad nu? Inte precis.
Var du glad igår? Ja, emellanåt.
Vad dansar du till? Ingenting, jag dansar inte :(
Stockholm är... ? En holm av stockar?
Göteborg är... ? En fin stad.
Kan du sjunga? Ja, men inte särskilt fint.
Spaghetti eller makaroner? Spaghetti.
Land du vill besöka? USA, Japan, Ryssland, Finland, Spanien, Frankrike, Australien, Nya Zeeland, England, Irland, Skottland... hela världen! :)
Namn: Elise Elliott Wilén
Piercingar: En i underläppen
Tatueringar: På gång detta året, hoppas jag
Längd: 1 meter och 61 centimeter
Skostorlek: 39
Hårfärg: Mörkbrun/röd
Fräknar: Önskar jag hade
Motto: Har inget direkt, skiftar hela tiden
Önskar du att du bodde någon annanstans? Nej, har precis flyttat hit och börjar trivas nu.
Tycker du att du är attraktiv? Just nu, nej.
Dricker du? Nej.
Röker du? Nej.
Vilket schampo använder du? Barnängen.
Vilken parfym använder du? Ingen parfym.
Vad är du rädd för? Människor, öppna upp, visa mitt riktiga jag
Gillar du att tvätta? Nja, nej. Man stoppar ju bara in kläderna i tvättmaskinen...
Gillar du berg- och dalbanor? Nej. Hellre låga, snabba och snurrande karuseller!
Senaste...
Filmen du hyrde? Salt och Frozen
Filmen du köpte? Längesen, minns inte!
Låten du hörde: Iris - Goo Goo Dolls
Låten du laddade ner? Elephant Song till mammas mobil
Personen du ringde? Mamma
Personen som ringde dig? Någon skum snubbe från nåt skumt företag, jag hörde i princip 1% av det han sa.
TV-program du såg? The Dudesons in America
Person du tänkte på? Mig själv, tror jag o.o
Favorit...
Låt: Har ingen favorit, har MASSA favoriter!
Sak att göra: Lyssna på musik
Sport: Fotboll
Dryck: Cola
Kläder: Bekväma ska det vara.
Film: Salt, eller nån actionfilm med en kvinnlig huvudroll
Bil: Vår Toyota, den är härlig att köra ^^
Serie: Smallville, för alltid
Har du någonsin...
Gråtit över en pojke? Nej.
Gråtit över en flicka? Ja.
Ljugit för någon? Ja.
Varit i slagsmål? Halvt.
Blivit arresterad? Nej.
Träffat någon från internet IRL? Ja.
Antal...
Gånger du varit kär? För många.
Gånger ditt hjärta brustit? Många gånger det med.
Hjärtan brustet på grund av dig? Ännu fler skulle jag tro.
Tjejer du kysst? 2
Personer från grundskolan du fortfarande har kontakt med? En.
Gånger ditt namn varit med i tidningen? Tror... minst 5 i alla fall. På grund av fotbollscuper.
Senaste...
Boken du läste? 100-åringen eller vad den heter.
Personen du fick e-mail av? Isa (sjuksköterskan)
Personen du fick brev av? Johan
Personen du fick sms av? Christel, tror jag
Gången hela din familj åt middag tillsammans? Några dagar sedan.
Saken du köpte? Kinapuffar
Vad har du gjort idag? Jag har cyklat i regnet, varit med kaninerna, spelat PS3, lyssnat på musik, slagit sönder en lampa, sopat upp skärvorna, varit ute med hundarna, bloggat.
Var det kul? Ja, nästan allt av det var kul.
Brukar du svära mycket? För fan, klart.
När stiger du upp på morgonen? För sent.
Vad har du på dig? Jeans, T-shirt, underkläder, hoodie, morgontofflor
Vad ska du göra ikväll? Inatt ska jag försöka somna tidigare än igår.
Vad är du allergisk mot? Inget. Men jag är känslig för myggbett.
Var har du ont? Ingenstans just nu.
Använder du hårspray? Nej.
Kan du stå på händer? Nej :(
Håkan Hellström eller The Ark? Ingen av dom, faktiskt. Måste jag välja så Håkan.
Salt eller socker? Salt.
Gillar du ketchup? Ja, men INTE på pannkakor -.-
Är du glad nu? Inte precis.
Var du glad igår? Ja, emellanåt.
Vad dansar du till? Ingenting, jag dansar inte :(
Stockholm är... ? En holm av stockar?
Göteborg är... ? En fin stad.
Kan du sjunga? Ja, men inte särskilt fint.
Spaghetti eller makaroner? Spaghetti.
Land du vill besöka? USA, Japan, Ryssland, Finland, Spanien, Frankrike, Australien, Nya Zeeland, England, Irland, Skottland... hela världen! :)
måndag 14 mars 2011
Don't trust me
Let's do the happy-dance!
Booyah. Fick mitt efterlängtade mejl idag! Jag ska dit igen den 22:e mars, vilket är om 8 dagar om jag inte har räknat fullständigt heltokigt. Hon skrev att då ska vi se vilken typ av kontakt jag behöver. Kan det betyda "göra nån typ av test"? Hmm... Jag hoppas det. Orkar inte gå runt och fundera mer nu, så jag håller tummarna att det är det.
Har precis käkat världens godaste fiskgratäng. Findus, tror jag, färdigmat. 7 minuter och 30 sekunder i mikron så är den färdig. Perfekt för mig som inte kan laga mat, haha. God är den också. Nästan overkligt god. Kanske inte så god så jag skulle kunna leva på enbart fiskgratäng, men god är den. ^^ Nog om fiskgratäng...
Sitter på mitt rum, lyssnar på musik och spelar lite PS3. Funderar lite hit och dit om olika ting. Mycket som snurrar i skallen just nu. Försöka skilja dom olika tankarna åt men det är nästintill omöjligt, det blir ändå en stor svart smet. Får försöka ignorera tankarna ett tag, och ägna min hjärnkapacitet åt Call of Duty istället :]
Funderingar?
En av mina allra största drömmar är att starta ett eget hunddagis. Ute på landet någonstans, stor inhägnad gård och med plats för minst 20 hundar. Ha en egen lada med höbalar man kan hoppa i. Friheten. Hundarna. Att få jobba med det jag älskar mest av allt, OCH få betalt. Det är en stor dröm jag har, och har haft ett bra tag nu. En annan dröm som är totalt olik ett hunddagis är att bli polis. Att få sätta dit folk, låsa in dom och se till att samhället är säkert för alla. Att tjejer och killar ska kunna gå hem från fester utan att bli våldtagna på vägen hem. Med andra ord - ett bättre samhälle.
I mina öron låter det helknäppt, som en klyscha, men jag är rätt trött på samhället just nu. Man lär sig så många rätt och fel i skolan... Men ändå klottrar snorungar ner överallt, folk blir nedslagna, våldtagna, rånade, misshandlade. Varför, egentligen? Klart att ilska kan vara överväldigande men jag kan inte för mitt liv förstå hur man kan slå sin fru t.ex... Något jag aldrig kommer att förstå heller. Det är mycket jag inte förstår. Inte konstigt jag blir snurrig i huvudet emellanåt.
[här skulle det finnas en bra bild på nåt]
Nog om babblet nu. Jag fick chattat lite med John idag på Facebook. Han är i Afghanistan nu.. Jag vill bara att han ska komma hem igen. Helskinnad och "in one piece". I vilket fall som helst, jag blev glad när jag fick chattat lite med honom. ^.^
Imorgon är det måndag, och då tänker jag kolla min inkorg minst 50 gånger för att se om jag fått svar från sjuksköterskan. Hoppashoppashoppas!!!
I mina öron låter det helknäppt, som en klyscha, men jag är rätt trött på samhället just nu. Man lär sig så många rätt och fel i skolan... Men ändå klottrar snorungar ner överallt, folk blir nedslagna, våldtagna, rånade, misshandlade. Varför, egentligen? Klart att ilska kan vara överväldigande men jag kan inte för mitt liv förstå hur man kan slå sin fru t.ex... Något jag aldrig kommer att förstå heller. Det är mycket jag inte förstår. Inte konstigt jag blir snurrig i huvudet emellanåt.
[här skulle det finnas en bra bild på nåt]
Nog om babblet nu. Jag fick chattat lite med John idag på Facebook. Han är i Afghanistan nu.. Jag vill bara att han ska komma hem igen. Helskinnad och "in one piece". I vilket fall som helst, jag blev glad när jag fick chattat lite med honom. ^.^
Imorgon är det måndag, och då tänker jag kolla min inkorg minst 50 gånger för att se om jag fått svar från sjuksköterskan. Hoppashoppashoppas!!!
söndag 13 mars 2011
See who I am
Nu är jag trött på att vänta... Jag vill få komma till vuxenpsyk, göra testet/testerna och sen få ett klart besked. All denna ovisshet. Osäkerhet. Att inte veta. Jag hatar det! Jag mejlade sjuksköterskan i torsdags, så hon har bara haft 1,5 dag på sig att svara, men ändå.. jag hatar ändå att vänta! Hoppas hoppas att jag får svar imorgon om en tid... Det vore underbart. Jag håller tummarna.
Idag har jag, mamma och hundarna varit i skogen. Helmys. Lite kletigt och så, men helt okej att gå faktiskt. Fint väder också. Ingen direkt sol, utan mer mulet, men rätt skönt ändå. Det blåste inte ett dugg. Hundarna hade skitkul och båda fick bada när vi kom hem. Särskilt Aito, han ska ju på utställning nästa helg. Han hatar att bada... isch. Men fin blev han. Toya också. Inte för att dom inte var fina innan ;)
Just nu sitter jag och lyssnar på musik. Funderar på om jag ska kolla på TV eller inte... Jag vill inte gå ner där nere, jag trivs här uppe. Har ju bra musik och nästan 1 liter Cola till hands. Sugen på att hyra film men jag tvivlar starkt på att någon annan vill det. Fan att jag inte redan har körkort... Då hade jag kört själv. Men men... körkort blir det snart. Jag orkar bara inte vänta...
Idag har jag, mamma och hundarna varit i skogen. Helmys. Lite kletigt och så, men helt okej att gå faktiskt. Fint väder också. Ingen direkt sol, utan mer mulet, men rätt skönt ändå. Det blåste inte ett dugg. Hundarna hade skitkul och båda fick bada när vi kom hem. Särskilt Aito, han ska ju på utställning nästa helg. Han hatar att bada... isch. Men fin blev han. Toya också. Inte för att dom inte var fina innan ;)
Just nu sitter jag och lyssnar på musik. Funderar på om jag ska kolla på TV eller inte... Jag vill inte gå ner där nere, jag trivs här uppe. Har ju bra musik och nästan 1 liter Cola till hands. Sugen på att hyra film men jag tvivlar starkt på att någon annan vill det. Fan att jag inte redan har körkort... Då hade jag kört själv. Men men... körkort blir det snart. Jag orkar bara inte vänta...
lördag 12 mars 2011
Battery
Nu har jag äntligen min iPod-laddare. En sån som man stoppar in i ett vägguttag. Perfekt. Nu behöver jag inte starta datorn eller mitt PS3 varje gång jag ska ladda den. 249 spänn, och det ingick även en billaddare. Perfekt igen. Vi var även på ÖoB och Arken Zoo. Tvättmedel och hö is the shit.
Just nu sitter jag här, lagom okoncentrerad som vanligt, och spelar Call of Duty. Igår var jag kalasbra på det, men idag går det inte så bra.. Aja, man har sina dagar. Samma med bloggen, jag har mina dagar där jag kan skriva femtioelva inlägg och sen andra dagar blir det knappt ett halvt. En sån dag är det idag, tror jag. Idag har jag inget direkt vettigt att berätta, inget intressant. Kanske att mamma hittade ett halsband med ett kors i en ryggsäck. Silvrigt kors med läderband. Skulle kunna ta en bild, men jag är så lat idag. xD
Så med iPoden på laddning, korset om halsen och magen full av mat så säger jag adios ^^
Just nu sitter jag här, lagom okoncentrerad som vanligt, och spelar Call of Duty. Igår var jag kalasbra på det, men idag går det inte så bra.. Aja, man har sina dagar. Samma med bloggen, jag har mina dagar där jag kan skriva femtioelva inlägg och sen andra dagar blir det knappt ett halvt. En sån dag är det idag, tror jag. Idag har jag inget direkt vettigt att berätta, inget intressant. Kanske att mamma hittade ett halsband med ett kors i en ryggsäck. Silvrigt kors med läderband. Skulle kunna ta en bild, men jag är så lat idag. xD
Så med iPoden på laddning, korset om halsen och magen full av mat så säger jag adios ^^
=?
Jag är bara tvungen att få skriva av mig en gång till. Eller? För helt plötsligt känns det som att jag inte behöver det längre. Men sen kommer jag igång, som nu. Sen blir det bara helt stopp. Riktigt irriterande. Vill ju bara kunna skriva ett ordentligt blogginlägg, som faktiskt är intressant att läsa.
Kan ju berätta att jag har hälsat på en 9 veckor gammal rottweilervalp idag. Kan inte ens försöka att beskriva hur otroligt mjuk päls hon hade, valppäls är något av det mysigaste som finns! Mjuk och lite fluffig. Hennes tassar var större än mina hundars, ögonen lyste av glädje när jag lekte med henne och hon älskade leksaken vi hade köpt åt henne på CityGross. Dyr leksak, men det är det lilla livet värt! Valpar är underbara, oavsett ras. Deras klumpighet, lekfullhet och kärlek är underbar. Jag ville bara ta henne med mig hem och gosa med henne. Lite svårt att sno en rottweilervalp på 10 kg under jackan.. Nej, jag får nöja mig med Toya och Aito, och det gör jag också. Mycket. :)
Kan ju berätta att jag har hälsat på en 9 veckor gammal rottweilervalp idag. Kan inte ens försöka att beskriva hur otroligt mjuk päls hon hade, valppäls är något av det mysigaste som finns! Mjuk och lite fluffig. Hennes tassar var större än mina hundars, ögonen lyste av glädje när jag lekte med henne och hon älskade leksaken vi hade köpt åt henne på CityGross. Dyr leksak, men det är det lilla livet värt! Valpar är underbara, oavsett ras. Deras klumpighet, lekfullhet och kärlek är underbar. Jag ville bara ta henne med mig hem och gosa med henne. Lite svårt att sno en rottweilervalp på 10 kg under jackan.. Nej, jag får nöja mig med Toya och Aito, och det gör jag också. Mycket. :)
100 på motorvägen
Jag borde vara bra på att blogga, för jag brukar vara bra på att skriva. Men ibland bara vill jag blogga, fast jag har inget vettigt att skriva om. Bara låten orden komma till mig. Fast just nu känns det rätt dött i skallen. Har gjort mycket idag, så jag kanske bara är trött i huvudet. Efter en shoppingtur på CityGross är nog de flesta ganska möra i skallen. Samma sak med att få en liten utskällning av en tant på banken. Skulle hämta ut pengar från CSN, och istället för att behöva gå till banken och hämta ut pengarna där så kan man skriva sitt kontonummer på baksidan av CSN-brevet (eller vad det heter). Det hade inte jag gjort, och hon verkade lite sur för det... Skum människa. Jag fick i alla fall mina pengar, och slapp faktiskt betala 200 spänn bara för att få hämta ut pengar. Så lite snäll var hon allt.
Nu sitter jag här i mitt rum och lyssnar på klassisk musik. Älskar det. Älskar att liksom peka ut exakt vilka instrument det är som spelar. Nästan som att någon sjunger, fast ännu vackrare. Speciellt fiolerna eller pianot. En favorit är såklart Canon av Pachelbel. ^^
Övningskörning på motorväg är KUL! :D
Nu sitter jag här i mitt rum och lyssnar på klassisk musik. Älskar det. Älskar att liksom peka ut exakt vilka instrument det är som spelar. Nästan som att någon sjunger, fast ännu vackrare. Speciellt fiolerna eller pianot. En favorit är såklart Canon av Pachelbel. ^^
Övningskörning på motorväg är KUL! :D
fredag 11 mars 2011
Blå-dåre & lakritskarameller
Dricker blå läsk och tar det lite lugnt. Fredag. För en normal tonåring, utan problem och som går i skolan, är fredagar underbara. För mig är det bara som vilken dag som helst. Måndag eller fredag, ingen skillnad. Jag gör knappt nåt om dagarna. Fast nu sista veckan har faktiskt varit ganska aktiv. Jag har storhandlat med pappa, jag har köpt en soffa, och jag har varit i en hel del affärer. Har även varit ute en del, och både vuxenpsyk och BUP. BUP är nu officiellt avslutat, jag var sista gången hos henne igår. Nu väntar jag bara på mejlet från sjuksköterskan...
Mina kaninflickor ;)
I helgen händer det nog inget särskilt spännande. Måste städa hos tjejerna, och köpa en ny laddare till iPoden för den nuvarande är rent ut sagt strimlad... Inte bra. När jag är på Mediamarkt tänkte jag pilla lite på en iPad också när jag väl är där. Älskar iPad o.o Den är som en gigantisk iPod, och pappa gillade den också när vi var där och köpte denna datorn. Angry birds, vettu ^^
Så ja.. det var väl inte mer än så att berätta tror jag. Jag längtar till sommaren, det gör jag. På tal om ingenting. Men jag är lite random, jag.
Mina kaninflickor ;)
I helgen händer det nog inget särskilt spännande. Måste städa hos tjejerna, och köpa en ny laddare till iPoden för den nuvarande är rent ut sagt strimlad... Inte bra. När jag är på Mediamarkt tänkte jag pilla lite på en iPad också när jag väl är där. Älskar iPad o.o Den är som en gigantisk iPod, och pappa gillade den också när vi var där och köpte denna datorn. Angry birds, vettu ^^
Så ja.. det var väl inte mer än så att berätta tror jag. Jag längtar till sommaren, det gör jag. På tal om ingenting. Men jag är lite random, jag.
torsdag 10 mars 2011
Uttråkad
(x) jag har snott den här listan
(x) rökt en cigarett
( ) rökt en cigarr
( ) varit hög
( ) varit full
(x) hånglat med någon av samma kön
(x) varit kär
(x) blivit dumpad
(x) dumpat någon
(x) fått sparken (praktikplatsen ville inte ha mig kvar xD)
( ) varit i knytnävsslagsmål
(x) rymt hemifrån
(x) haft känslor för någon som inte känt samma sak
(x) fått känslor för någon jag bestämt trott att jag aldrig skulle få det för
( ) blivit arresterad
( ) hånglat med en främling
( ) gått på en blinddejt
(x) ljugit för en kompis
(x) varit kär i en lärare
(x) skolkat
( ) sett någon dö
(x) varit kär i en av mina internetkompisar
( ) aldrig varit utanför Skandinavien
( ) flygit
( ) spytt i en bar
(x) sett en del av mig själv brinna (vem eldar INTE hårstrån?)
(x) ätit sushi
( ) åkt snowboard
( ) crowdsurfat under en konsert
( ) varit i ett våldsamt förhållande
(x) tagit smärtstillande
(x) älskar eller saknar någon just nu
(x) legat på rygg och sett molnen flyga förbi
(x) gjort en snöängel
( ) haft ett te-party
(x) byggt ett sandslott
(x) hoppat i en vattenpöl
( ) lekt uppklädd
(x) hoppat i en lövhög
(x) åkt släde
( ) åkt på ett hölass
(x) hoppat i höet i en lada
(x) fuskat när jag spelat spel
(x) varit ensam
( ) somnat i skolan/på jobbet
( ) använt ett falskt id
(x) tittat på en solnedgång
(x) varit med i en jordbävning
(/) rört en orm och en spindel, båda av större storlek
( ) sovit under stjärnorna
(x) blivit kittlad
( ) blivit rånad
(x) blivit missförstådd
( ) tagit hand om ett råddjur/en get
(x) vunnit en tävling
(x) gått mot rött
( ) blivit avstängd från skolan
( ) sett en bilolycka
(x) haft kramp
(x) känt dig som en utstött
( ) ätit ett helt glasspaket på en natt
( ) dansat i månljus
(x) hatat/hatar mitt utseende
(?) varit vittne till ett brott
(x) ifrågasatt mitt hjärta
(x) varit besatt av post-it lappar
(x) gått barfota i lera och pressat leran mellan tårna
(x) varit vilse
( ) varit på andra sidan landet
(x) simmat i havet
(x) känt som om jag hållit på att dö
(x) gråtit mig själv till sömns
(x) lekt polis och rånare
( ) sjungt karaoke
( ) betalat för mat med bara mynt
(x) gjort något med mig själv som jag inte borde gjort
(x) busringt
(x) fångat en snöflinga på tungan
(x) dansat i regn
(x) skrivit ett brev till tomten
(x) tittat på solnedgången tillsammans med någon jag bryr mig om
(x) blåst bubblor
( ) gjort upp eld på en strand
( ) förstört en fest
(x) åkt rullskridskor
(x) fått en önskan att slå in
( ) haft sex med en apa
(x) burit pärlor
( ) hoppat från en bro
( ) ätit hund/katt-mat
( ) sagt till en främling att jag älskar honom/henne
( ) kysst en spegel
(x) sjungit i duschen
(x) aldrig burit klänning förutom när jag va liten
( ) drömt att jag gift mig med någon
(x) limmat fast min hand i något
(x) fastnat med tungan i metall
( ) kysst en fisk
( ) varit en cheerleader
(x) suttit på ett tak
(x) skrikigt så att jag inte fått luft
(x) byggt en kärra
( ) pratat i telefon i mer än sex timmar
(x) stannat uppe hela natten
( ) inte borstat tänderna på en vecka
(x) plockat och ätit ett äpple direkt från trädet
(x) klättrat i träd
(x) haft en trädkoja
( ) är rädd för att titta på skräckfilm ensam
( ) tror på spöken
( ) burit fula/annorlunda kläder i skolan för att höra vad folk säger
(x) spelat kyckling
( ) hoppat i en pool på vintern
( ) blivit tillsagd av en främling att "du är vacker"
( ) brutit ett ben/arm
( ) fångat en fisk och sen ätit den
(x) fångat en fjäril
(x) skrattat så mycket att jag grät
(x) gråtit så mycket att jag skrattade
(x) fuskat på ett prov
( ) haft en Robyn-skiva
( ) haft en dansbandsskiva
(x) glömt någons namn
( ) sovit naken
(x) svimmat
(x) åkt tunnelbanan
( ) snattat
( ) slickat någon i örat
( ) drömt att jag haft sex med en/flera vän/vänner
(x) pratat med en främling i mer än fem minuter
( ) gett en uteliggare mer än 50 kronor
( ) spottat på någon jag ogillat
( ) hoppat bungyjump
( ) varit otrogen
(x) varit svartsjuk
(x) dödat en kaktus
( ) lagt till något på den här listan
(x) rökt en cigarett
( ) rökt en cigarr
( ) varit hög
( ) varit full
(x) hånglat med någon av samma kön
(x) varit kär
(x) blivit dumpad
(x) dumpat någon
(x) fått sparken (praktikplatsen ville inte ha mig kvar xD)
( ) varit i knytnävsslagsmål
(x) rymt hemifrån
(x) haft känslor för någon som inte känt samma sak
(x) fått känslor för någon jag bestämt trott att jag aldrig skulle få det för
( ) blivit arresterad
( ) hånglat med en främling
( ) gått på en blinddejt
(x) ljugit för en kompis
(x) varit kär i en lärare
(x) skolkat
( ) sett någon dö
(x) varit kär i en av mina internetkompisar
( ) aldrig varit utanför Skandinavien
( ) flygit
( ) spytt i en bar
(x) sett en del av mig själv brinna (vem eldar INTE hårstrån?)
(x) ätit sushi
( ) åkt snowboard
( ) crowdsurfat under en konsert
( ) varit i ett våldsamt förhållande
(x) tagit smärtstillande
(x) älskar eller saknar någon just nu
(x) legat på rygg och sett molnen flyga förbi
(x) gjort en snöängel
( ) haft ett te-party
(x) byggt ett sandslott
(x) hoppat i en vattenpöl
( ) lekt uppklädd
(x) hoppat i en lövhög
(x) åkt släde
( ) åkt på ett hölass
(x) hoppat i höet i en lada
(x) fuskat när jag spelat spel
(x) varit ensam
( ) somnat i skolan/på jobbet
( ) använt ett falskt id
(x) tittat på en solnedgång
(x) varit med i en jordbävning
(/) rört en orm och en spindel, båda av större storlek
( ) sovit under stjärnorna
(x) blivit kittlad
( ) blivit rånad
(x) blivit missförstådd
( ) tagit hand om ett råddjur/en get
(x) vunnit en tävling
(x) gått mot rött
( ) blivit avstängd från skolan
( ) sett en bilolycka
(x) haft kramp
(x) känt dig som en utstött
( ) ätit ett helt glasspaket på en natt
( ) dansat i månljus
(x) hatat/hatar mitt utseende
(?) varit vittne till ett brott
(x) ifrågasatt mitt hjärta
(x) varit besatt av post-it lappar
(x) gått barfota i lera och pressat leran mellan tårna
(x) varit vilse
( ) varit på andra sidan landet
(x) simmat i havet
(x) känt som om jag hållit på att dö
(x) gråtit mig själv till sömns
(x) lekt polis och rånare
( ) sjungt karaoke
( ) betalat för mat med bara mynt
(x) gjort något med mig själv som jag inte borde gjort
(x) busringt
(x) fångat en snöflinga på tungan
(x) dansat i regn
(x) skrivit ett brev till tomten
(x) tittat på solnedgången tillsammans med någon jag bryr mig om
(x) blåst bubblor
( ) gjort upp eld på en strand
( ) förstört en fest
(x) åkt rullskridskor
(x) fått en önskan att slå in
( ) haft sex med en apa
(x) burit pärlor
( ) hoppat från en bro
( ) ätit hund/katt-mat
( ) sagt till en främling att jag älskar honom/henne
( ) kysst en spegel
(x) sjungit i duschen
(x) aldrig burit klänning förutom när jag va liten
( ) drömt att jag gift mig med någon
(x) limmat fast min hand i något
(x) fastnat med tungan i metall
( ) kysst en fisk
( ) varit en cheerleader
(x) suttit på ett tak
(x) skrikigt så att jag inte fått luft
(x) byggt en kärra
( ) pratat i telefon i mer än sex timmar
(x) stannat uppe hela natten
( ) inte borstat tänderna på en vecka
(x) plockat och ätit ett äpple direkt från trädet
(x) klättrat i träd
(x) haft en trädkoja
( ) är rädd för att titta på skräckfilm ensam
( ) tror på spöken
( ) burit fula/annorlunda kläder i skolan för att höra vad folk säger
(x) spelat kyckling
( ) hoppat i en pool på vintern
( ) blivit tillsagd av en främling att "du är vacker"
( ) brutit ett ben/arm
( ) fångat en fisk och sen ätit den
(x) fångat en fjäril
(x) skrattat så mycket att jag grät
(x) gråtit så mycket att jag skrattade
(x) fuskat på ett prov
( ) haft en Robyn-skiva
( ) haft en dansbandsskiva
(x) glömt någons namn
( ) sovit naken
(x) svimmat
(x) åkt tunnelbanan
( ) snattat
( ) slickat någon i örat
( ) drömt att jag haft sex med en/flera vän/vänner
(x) pratat med en främling i mer än fem minuter
( ) gett en uteliggare mer än 50 kronor
( ) spottat på någon jag ogillat
( ) hoppat bungyjump
( ) varit otrogen
(x) varit svartsjuk
(x) dödat en kaktus
( ) lagt till något på den här listan
Say it
Sitter här i mörkret och lyssnar på musik. Klockan är inte så mycket än, och jag hoppas att jag blir sömnig snart. Hämtade ut Lergigan idag, och jag tog en vid 22-tiden så jag kommer bli sömnig snart. Hoppas nu att jag kan få somna bara.
Spelar MW2 och bara längtar. Längtar efter att få komma igång på vuxenpsyk. Det kändes jobbigt när hon sa att jag kan ha borderline, men ändå en lättnad. Jag har ju själv misstänkt det. Men vi får se, nu väntar jag bara på ett mejl från sjuksköterskan som var med på mötet, snart drar det nog igång.
Idag åkte John iväg... nu kommer han vara borta i ett halvår tror jag.. skit.
I don't wanna hear you say say say say it
Spelar MW2 och bara längtar. Längtar efter att få komma igång på vuxenpsyk. Det kändes jobbigt när hon sa att jag kan ha borderline, men ändå en lättnad. Jag har ju själv misstänkt det. Men vi får se, nu väntar jag bara på ett mejl från sjuksköterskan som var med på mötet, snart drar det nog igång.
Idag åkte John iväg... nu kommer han vara borta i ett halvår tror jag.. skit.
I don't wanna hear you say say say say it
onsdag 9 mars 2011
Duktiga jag
Nu börjar min blogg likna något... Headern är gjord av mig själv, men bakgrunden fick jag hittat på Google D: Här för att vara exakt.
Arise
Idag var jag på vuxenpsyk. Måste säga att det gick över mina förväntningar. Läkaren skrev ner, frågade, skrev ner ännu mer och frågade. Förklarade precis som det var, och kände att hon lyssnade. Nu måste jag bara avsluta kontakten på mellanvården, och sen blir det tester och grejer på vuxenpsyk. Känns bra. Skulle mejla sjuksköterskan när jag hade gjort det (en annan som också var med på mötet). Så nu är jag peppad, även fast jag kommer få vänta en månad innan jag ska träffa läkaren. Fast innan dess ska det nog göras dessa tester för att se vilken diagnos jag har. Läkaren sa att hon misstänkte en del olika, men att det behövs testas för att se riktigt ordentligt. Just nu bryr jag mig inte om vad jag har eller OM jag har nån diagnos, jag är bara så lycklig över att det gick bättre än förväntat!
Nu ska jag gå ut med hundarna, och jag fryser!
Nu ska jag gå ut med hundarna, och jag fryser!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)