Uppe med tuppen

Nu sitter jag här, vaken, klockan 06.12 på en lördagsmorgon. Nej, det har inte skett ett magiskt under som vänt rätt på min dygsnrytm – jag har helt enkelt struntat i att gå och lägga mig. Jag ber om förlåtelse ifall jag gjorde någon upprörd nu, men jag är inte det minsta trött. Det har gått ungefär 6 timmar sedan jag tog min Lergigan men det är inte förrän nu jag inser att jag kanske borde tagit 2. Det är lätt att vara efterklok! I och för sig hade jag sovit mer än halva dagen idag om jag nu hade gjort så… Jag ska snart sova, jag lovar.
Imorgon ska jag gå upp tidigare än vanligt och försöka lägga mig i tid. Senast 01.00. Lyckas jag med det så är jag värd en applåd då det är väldigt ovanligt för mig att vara i säng så tidigt.

Nu undrar du kanske vad jag har gjort under dessa 6 timmar som jag egentligen borde ha sovit mig igenom… Jag har gjort det man absolut inte ska göra på nätterna – suttit vid datorn. Jag vet mycket väl hur idiotiskt det är att göra det, då datorn håller hjärnan igång och det är svårare att somna, men sån är jag… Har även spenderat lite tid på att fotografera, redigera bilder och spela tv-spel. Ska jag vara ärlig skäms jag över hur korkad jag är som inte har gått och lagt mig…

Jag har kommit ner i en bloggsvacka… känner hur svårt jag har för att uttrycka mig. Som att det svenska språket känns totalt främmande… Jag hoppas att detta bara är en svacka och att jag inte håller på att bli helt dum i huvudet.