Fredags eftermiddag. Dags för den dagliga hundpromenaden. Jag och farsan kopplade hundarna och gjorde oss redo, precis som vanligt, för att gå en sväng. Det var rätt schysst väder så vi valde en lite längre runda vi brukar gå. Rundan börjar genom att man går på en liten gång som går mellan villorna och som sträcker sig en bra bit.
Vi hann inte ens börja på gången... Redan vid grannens hus, som bor precis rakt över gatan, tog det stopp. Något lät inifrån deras skjul/pergola (3 väggar, ser inte in i den om man inte tittar ut inifrån själva huset så vi kunde inte se något). Eller snarare någon. En katt? Alldeles för ljust jamande... En snabb huvudräkning ledde till slutsatsen kattunge! Var självklart tvungen att stanna till, se mig omkring och när jag inte kunde se varifrån jamandet kom började jag "kss, kss, kss":a sådär som man gör mot katter. Jamandet intesifierades. Någon behövde hjälp. NU.
Gav Toyas koppel till farsan och sa att jag måste hämta morsan, vi måste göra något. Han stod kvar medan jag sprang tillbaka till huset, cirka 10 meter bort, och hämtade henne. Hon fick på sig gummitofflorna (this means business...) och gick resolut bort mot pergolan, rakt in på grannens framsida, in under taket och fick syn på en kattunge som satt fast mellan väggen och ett gäng trädgårdsstolar... Snabbt lyfte hon upp katten i famnen och jag fick inte se den förrän hon kom ut på gatan igen då det tog emot att bara kliva in sådär utan tillåtelse... ;-)
Vad fan gör vi nu då? Alla tre tittade på varandra, den ene mer konfunderad än den andre... Morsan bestämmer - far går ut med hundarna och så fixar vi resten! Tog med oss kattungen in, kollade snabbt igenom den efter eventuella skador men fann inga. Verkade stadig på benen om än smått mager. Förmodligen vrålhungrig. Testade lite av våra vuxna katters torrfoder - efter en kort stunds blötläggning - och visst var krabaten hungrig...
Morsan for iväg till affären en bit bort för att införskaffa lite kattungeproviant. Under tiden tog jag hand om lillen/lillan (könsbestämning sker hos veterinären på onsdag men är själv inne på att det är en liten tjej).
Ska inte dra ut på det mer nu...
Lovet blir inte som jag tänkt mig. Jag har fullt upp nästan hela tiden med matning, lek, mys, ytterligare bus, rengöra kattlådan (liten betyder inte att skiten inte stinker...), bada tass som trampat i bajs, rengöra öron (lite parasiter som bor där, nämligen... = skabb (hemskt otrevligt ord men så är det)) osv... Sen har jag tre hundar som skall ut på promenad samt två katter som gärna också vill ha mat plus en kanin som definitivt vill ha mat och gärna en tur ut i sin hage i trädgården. Fullt upp!
Men jag ska inte klaga. Djur är fantastiska och det är en speciell känsla att känna att ett band byggs upp mellan en själv och en liten kattunge. Synd bara att hen nog inte får stanna här hos oss... För många djur och mor min är dessutom allergisk så ytterligare en katt skulle kunna bli katastrof för henne.
Här kommer två bilder på det lilla livet som just nu ligger på min mage (första bilden är webbkamera-bild). Börjar bli sömnig så ska passa på att titta lite på tv innan buset drar igång igen! Kommer förmodligen lägga in fler... Har hur många som helst på mobilen. ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar